22 september 2025 kl 16:10
Exakt som du säger Jens, det kokar ner till den frågan. Och att vi använder dessa påhittade farter är väl mest för att det är lite enklare att ha något att hänga upp det på, iallafall för mig. Att farterna är överdrivna må så vara. Jag tycker oavsett att det är en extremt intressant diskussion!
Om det sedan inte spelar någon egentlig roll alls, då landar iallafall jag i att det inte är värt pengarna på vanliga tröskelpass.
Men för att återgå till det intressanta. Jag har lyssnat på otaliga poddar och läst en massa material sedan sist då jag troligtvis lider av någon sorts lätt störning i hjärnan. Och det verkar helt klart vara ett omtvistat ämne med mycket kvar att utforska.
I nuvarande stund har jag glidit lite mer åt ditt perspektiv Jens men inte längre än att jag kan sträcka mig till 50/50. Tycker alltså fortfarande att det finns alltför stora oklarheter och även talande bevis lite varstans som pekar på att det finns ett visst värde i att visst uppnå vissa laktatnivåer (och vätejoner och så vidare som laktatet är en indikator på, som vi använder då det är det enda som går att mäta...).
Jag är för närvarande i lätt kontakt med någon som nog kan kallas ’expert’ på området, nämligen Bakken själv. När jag ställde honom denna fråga på ett hypotetiskt plan så fick jag till svar att det är svårt att svara på och så skickade han med en länk till en studie som han varit med och skrivit:
https://pmc.ncbi.nlm.nih.gov/articles/PMC10000870/Men när jag läser den, så läser jag den mer som att det man vill åt är maximala aeroba förmågan och att laktatet är mer för intensitetskontroll, och inget direkt om att det finns ett signalvärde i laktatet i sig (stämmer alltså ganska väl med vad du säger Jens om jag förstår dig rätt?).
Läser jag vidare utanför detta finns en rad intressanta studier, även om de går att kritisera i sin utformning (går nästan alltid..). Kanske inte har just med tröskelträning att göra men ändå intressant i sammanhanget då de verkar komma fram till att det finns ett egenvärde i laktat / H+, iallfall som jag läser det:
Juel et. al. (2004) - "Effect of high-intensity intermittent training on lactate and H+ release from human skeletal muscle"
https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/14559724/"The reason for the training-induced increase in peak lactate and H+ release during exercise is a combination of an increased density of the lactate and H+ transporting systems, an improved blood flow and blood flow distribution, and an increased systemic lactate and H+ clearance."
Nalbandian & Takeda (2016) - “Lactate as a Signaling Molecule That Regulates Exercise-Induced Adaptations”
https://pmc.ncbi.nlm.nih.gov/articles/PMC5192418/pdf/biology-05-00038.pdf"The status of lactate has slowly changed to an energy source, and in the last
two decades new evidence suggests that lactate may play a much bigger role than was previously
believed: many adaptations to exercise may be mediated in some way by lactate. The mechanisms
behind these adaptations are yet to be understood. The aim of this review is to present the state of
lactate science, focusing on how this molecule may mediate exercise-induced adaptations."
Brooks (2022) - “Lactate in contemporary biology: a phoenix risen”
https://pmc.ncbi.nlm.nih.gov/articles/PMC9188361/"Repeated lactate exposure from regular exercise results in adaptive processes such as mitochondrial biogenesis and other healthful circulatory and neurological characteristics such as improved physical work capacity, metabolic flexibility, learning, and memory."
Gällande superskor, så tog jag fram ett diagram som visar bättre hur jag tänker. Alltså att trots att farten är högre så är man mindre sliten efter passen, vilket låter en träna mer och oftare. Här anser jag alltså att det är värt att träna i superskor, vilket vid första anblick kan tyckas gå emot min ståndpunkt gällande Nomio. Men det är ingen motsättning alls, då hela min tes bygger på att det inte är toppfart / muskulär förmåga som begränsar de allra flesta av oss, utan fartuthållighet (vilket ofta överensstämmer med tröskel).
