Löpning Avancerad träning 43 inlägg 13899 visningar

VDOT/VO2max frågor

1971 • Nykvarn
#1
18 maj 2010 - 22:07
Gilla 
På kul så matade jag in mitt färska halvmara-PB på 1:28:08 i några kalkylatorer (McMillan, Jack Daniels) för att se vilken maratid de föreslog. Bredvid tiderna angavs mitt VDOT till 51-52 och angav mitt VO2max till 52,2 ml/kg/mi.

Är VDOT och VO2max samma sak, samma mått?
Vad betyder egentligen ett VDOT på 52? Är det bra eller dåligt för en 38-årig man? Vad ligger en elitlöpare på? En soffpotatis? Finns det några tabeller som länkar VDOT till olika "fitness-nivåer", antar att det gör det?

(läste precis i Runners World att en duktig elitseriehockeyspelare hade 43 vilket Runheim tydligen tyckte var bedrövligt...)
< < < 1 2 3 > > >
Staffan Malmberg
1954 • Hyltebruk
#2
18 maj 2010 - 22:22
Gilla 
VDOT anges i ml/(kg*min) och motsvarar alltså VO2max. Ett värde på 52 motsvarar enligt Daniels enn halvmaratid på 1.28.31 och en maratid av 3.04.36
1971 • Nykvarn
#3
18 maj 2010 - 22:39
Gilla 
Precis Staffan - så långt är jag med, men är det bra?? Dåligt?? som sagt, skulle vilja jämföra mitt resultat med t ex elitlöpares eller ännu hellre läsa t ex genomsnittssiffror för min ålder eller få något jag kan relatera siffran till!

Mvh
Staffan
1971 • Nykvarn
#4
18 maj 2010 - 22:43
Gilla 
Google är fantastiskt...här är t ex vad jag var ute efter:
http://www.topendsports.com/testing/vo2norms.htm

Gunde Svahn lär visst ha haft 91 :-) enligt en tabell på sidan
Oldboy
1952 • Danderyd
#5
19 maj 2010 - 00:10
Gilla 
Sen bör man ta även detta med en nypa salt. Och Jack Daniels har väldigt optimistiska marathontider i relation till prestationer på kortare distanser, inkl halvmara. McMillans tider tror jag är nåbara - om man tränat mycket marathonspecifikt och lägger upp loppet perfekt och har en bra dag.....
Man kan ju snegla på Studenternas tabell som snarare ger lämplig tid att sikta på för marathondebutant (men fortfarande marathontränad givitvis).
Staffan Malmberg
1954 • Hyltebruk
#6
19 maj 2010 - 08:14
Gilla 
Roligt att se att man tillhör kategorin excellent :)
Nu gäller det bara att försöka ta sig under 3.30 i Stockholm.
Johnny Bråttom
2007 • Stockholm
#7
19 maj 2010 - 11:35
Gilla 
Hmm, jag får mycket bättre VDOT-värde på min 1500-tid (solo time trial) än på min 10 km-tid och då springer jag nästan aldrig 1500. Tror iofs att ju kortare desto bättre för mig men ändå.
http://www.runbayou.com/jackd.htm
1981 • Mjölby
#8
19 maj 2010 - 18:57
Gilla 
Hm, jag har ett uppmätt Vo2max på 63 ml/kg/min, men när jag kollar mina resultat i de olika tabellerna borde jag ligga på 40....
För att få 63 VDOT borde jag tydligen springa 10K på 34 min, det känns ganska avlägset!
1943 • Täby
#9
19 maj 2010 - 20:43
Gilla 
Som jag uppfattat det så har begreppet VDOT ingenting med syreupptagningsförmågan VO2max att göra.
VDOT är bara en uppskattning utgående från ett enskilt löpresultat.

VO2max kan inte uppskattas med någon vettig noggrannhet. Det kan bara mätas i laboratorieliknande försök..

Jag ser heller ingen vits med att omvandla ett resultat från t ex 1500m till ett VDOT-tal och sedan översätta vidare till resultat på någon annan sträcka. Man kan lika gärna gå direkt från en sträcka till en annan. Åldersgraderingstabeller anvisar en sådan väg.

Sedan är det vidare så att syreupptagningsförmågan inte har något direkt samband med vilka löpprestationer man kan göra. Det skulle kunna finnas ett samband om det vore så att syreupptagningen vore en begränsande faktor för löpresultat. Men om nu alla har en stor överkapacitet vad gäller syreupptagningsförmåga i förhållande till vad andra muskler klarar av så tjänar man inget med att speciellt öka sin syreupptagningsförmåga.

Sedan är det också så att syreupptagningsförmågan i regel ökar med träning men detta innebär inte att det speciellt är denna ökning som orsakar de bättre löpresultaten.

De mest tränade i olika sporter har ofta mycket höga VO2max-tal, men det är inte alltid den med högst maximal syreupptagning som vinner i tävlingarna.

Det finns ett ännu oöverträffat sätt att mäta sin form och kondition. Det är att springa så fort man kan och mäta sträcka och tid. Mätredskap har de flesta tillgång till. Varför krångla till det med låtsasmått som VDOT-tal?
1971 • Norberg
#10
20 maj 2010 - 09:14
Gilla 
VDOT (McMillan, Jack Daniels) är första hand till för att hitta rätt intensitet på sina kvalitetspass, långpass mm. Att man sedan kan räkna ut olika "teoretiska" måltider är nog mer en kvalificerad gissning.
Det förutsätter ju att man är lika tränad för alla distanser, att man har samma förutsättningar under tävlingar, kupering, väder, dagsform mm mm.
Mikael Magnusson
1982 • Boden
#11
21 maj 2010 - 08:43
Gilla 
vo2max har väl egentligen väldigt lite med din tävlingskapacitet? Ta det för vad det är, din maximala syreupptagningsförmåga under hårt arbete. Denna ska tydligen vara genetiskt betingad (tack så jävla mycket pappa) och inte gå att påverka överdrivet mycket. Jag tror att de sa 5-20% då jag gjorde mitt sista vo2max test. Beroende på vad man gör för test så kan man även få olika vo2max. Längdskidåkare använder t.ex. överkroppen i en mycket större utsträckning än löpare, vilket leder till ökad syrekonsumption. Kanske därför Daehlie, Svan och Elofson låg så fruktansvärt högt jämfört med de flesta löpare. Vår bästa svenska marathonlöpare genom tiderna (Kjell-erik Ståhl) tror jag låg på en vo2max på 67, vilket är MYCKET lägre än skidåkarna.

Mycket av din löphastighet har att göra med din löpekonomi, tröskelpuls och ditt eget pannben. Har du ett bra rörelsemönster så gör du av med mindre energi (mindre syre behövs). Har du ett högt tröskelvärde kan du ligga på en högre procentuell nivå av ditt max utan att dra på dig syra i samma utsträckning som en med lägre tröskel.

Tänk även på att vo2max mäts i ml(O2) / (kg*min), vilket gör att kroppsvikten spelar en stor roll när detta uppmäts. Man brukar använda detta i sporter där man bär sin egen vikt (främst löpning) medan man använder den maximala totala syreupptagningsförmågan (ml/min) i sporter som rodd. En förändring av sin vikt från t.ex. 86 till 78kg (skillnad i min egen vikt mellan vinter och tävlingssäsong) då jag brukar ligga kring 5500l/min ändrar mitt vo2max från 64 till 71.

Ska man få en ungefärlig tävlingstid mha vo2max måste man alltså utgå från ett generellt rörelsemönster (löpekonomi), en viss procentuell tröskelfart och även vikten.
1971 • Nykvarn
#12
21 maj 2010 - 10:29
Gilla 
Mikael, tack, bra och informativt skrivet!
1943 • Täby
#13
21 maj 2010 - 12:59
Gilla 
Mikael

Vad finns det för samband mellan tröskelpuls och löphastighet/tävlingstid?
1981 • Falun
#14
21 maj 2010 - 14:11
Gilla 
Henry
Det finns faktiskt ganska många studier som stärker detta påståendet...t.ex: http://journals.lww.com/acsm-msse/Abstract/1998/10000/Predicting_competition_performance_in.14.aspx

Här såg man en korrelation mellan tröskel fart och marathontid på 88-93%..
Mikael Magnusson
1982 • Boden
#15
21 maj 2010 - 14:39
Gilla 
Henry & Andreas: Det är helt rätt att tröskeln brukar ligga på runt 90% för eliten, men kan ligga ned mot kanske 80% (?) för otränade. Det som händer när man ligger ovanför sin tröskel är att du bildar mer mjölksyra än din kropp klarar att göra sig av med. Det byggs alltså upp i musklerna.

Att kunna ligga på en högre fart och ändå inte accumulera mer mjölksyra i musklerna är väl en ganska klar fördel?

OBS: Tröskeln är hur effektivt din kropp kan arbeta med det syre som tillförs till musklerna, och INTE hur mycket mjölksyra den klarar att ta hand om. Det är just därför man kan sätta generella gränser på tröskelfart/puls under laktattest. 4mmol är ungefär kroppens gräns på hur mycket mjölksyra den kan ta hand om.
Magnus
Stockholm
#16
21 maj 2010 - 14:40
Gilla 
Det finns en korrelation mellan max-hastigheten vid Vo2max-test och prestation på distanser från 10 till 90km:

"Peak treadmill running velocity during the VO2 max test predicts running performance."
http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/2359150

Lite mer om vVo2max:
http://www.billat.fr/attachments/018_11.1996-Billat-significance%20of%20velocity%20at%20vo2max-SportMed.pdf
1943 • Täby
#17
21 maj 2010 - 15:42
Gilla 
Andreas
Din referens tar överhuvudtaget inte upp pulsens betydelse.
Det är närmast självklart att ju fortare man kan springa på bandet ju fortare kan man springa ett maraton.

Mikael
Mjölksyra/laktat är inget som man "ska ta hand om". Syran är ett energitillskott som kroppen mår bra av. Ju mer ju bättre.

Magnus
Syreförbrukningen ökar med löphastigheten.
Ju fortare man kan springa ju mer syre förbrukar man och ju bättre blir tiden på testet/tävlingen.
Men vad har detta med VO2max att göra?
1981 • Falun
#18
21 maj 2010 - 15:53
Gilla 
Henry
Men löphastigheten vid laktat tröskeln korrelerar starkt med tid på maraton...det är väl ändå tämligen intressant???

vad man har för puls vid en viss mjölksyramängd är ju tämligen ointressant för prestation...
Oldboy
1952 • Danderyd
#19
21 maj 2010 - 16:37 Redigerad 21 maj 2010 - 16:38
Gilla 
Det finns massor av korrelationer mellan hur fort man kan springa under vissa betingelser och hur fort man springer under andra betingelser. Det är jätteintressant när man ska lägga upp sin taktik inför ett lopp. Därför finns det också massor av omräkningstabeller från tider på ett lopp eller visst tränings/test-pass till ett annat. Och t o m tabeller som använder framräknade värden på xyz att ha som "mellanresultat".

Man har trott att vissa laboratorietest (laktaknivåer t ex) eller framräknade värden på xyz skulle kunna säga hur man tränar bäst. Men efter några år kommer någon som tränat tvärtom och blir världsmästare.

Som jag ser det kan detta bara bero på två saker: vi kan ännu alldeles för lite om hur man tränar optimalt eller talangfulla löpare behöver olika träningsupplägg beroende på person för att nå sin topp.

Min uppfattning är att båda orsakerna ligger bakom.
1943 • Täby
#20
21 maj 2010 - 17:19
Gilla 
Andreas
Som Oldboy skriver så korrelerar löphastigheten vid alla olika betingelser med löphastighet vid andra betingelser. Det är inget speciellt intressant med hastigheten vid den så kallade laktattröskeln. Man kan lika gärna mäta hastigheten vid vilka andra laktatnivåer som helst.

När det gäller VO2max så har jag mätt den vid två tillfällen år 1989 då jag var 46 år gammal. Syrehalten steg i stort sett linjärt med den tid jag tillbringat på bandet, där lutningen successivt ökade. Då det inte är helt riskfritt att göra maxtest så avbröts försöket när jag började se alltför ansträngd ut enligt den sjuksköterska som ansvarade för mätningen. Någon platå uppnåddes inte. Inte heller något som tydde på att kurvans lutning skulle minska.
Jag nådde upp till 67ml/kg och minut då försöket avbröts. Antagligen hade jag nått en bit över 70 om jag fått fortsätta.
Vid det tillfället var jag hyfsat tränad ( 3mil i veckan) och hade nog klarat en mil på 40 minuter. Men det finns personer med lägre maximal syreupptagningsförmåga som sprungit en mil mer än 10 minuter fortare och ett maraton mer än en timme fortare än vad jag då klarat.
< < < 1 2 3 > > >
Endast registrerade medlemmar kan posta inlägg till forumet. Registrera dig här eller logga in ovan.