3 juli 2012 kl 10:00
Jag stretchar efter träningspassen. Efter att jag duschat och ätit och lugnat ner mig. Brukar lyssna på podradio under tiden för att det ska bli ordentligt gjort (det blir lätt lite tråkigt annars).
Använder KAT-metoden (även kallad PNF).
Stretchar alltid följande muskler:
piriformis (annars får jag tendenser till löparknä med tiden)
höftböjarna
rectus femoris (en av främre lårmusklerna)
hamstring
vadmusklerna (både den djupa och den ytliga)
Jag upplever att jag blir smidigare och får ett bättre löpsteg genom regelbunden stretching. Och det är motivationsskapande att notera en utveckling i de enskilda övningarna, att man når lite längre över tiden när man stretchar regelbundet.
Å andra sidan är det väl inte bra att vara för smidig heller när man är löpare, spänst är också bra att ha. Men det är nog inget problem för mig, Asian squat klarar jag inte t ex.
När andan faller på stretchar jag även lite andra muskler (t ex pectoralis major och minor, biceps, triceps, latissimus dorsi, infraspinatus, supraspinatus, teres major). Men det är mest för att jag sitter på en stol framför en dator hela dagarna. Tror jag slipper stelhet och smärtor på så vis. Och kanske får jag en bättre hållning på köpet.
När det gäller rehabilitering vill jag nämna när jag fick löparknä i begynnelsen av mitt löparliv. Prövade då massa ITB-stretchar (t ex stå med benen i kors), gjorde något med en kudde minns inte vad och en massa annat jox jag förträngt. Till slut fann jag ljuset i form av piriformis-stretchen (när man lägger upp benet på ett bord). Jag blev snabbt botad och har aldrig haft det igen.
Jag gör de övningar Kristian Berg rekommenderar i sin bok "Stora stretchboken".