Löpning • Träning • 17 inlägg • 4458 visningar •

Springa sakta

Mikael
1967 • Huddinge
#1
•
4 november 2008 - 23:53 (Redigerad 5 november 2008 - 22:37)
Gilla
Efter många års löpande och nu något års uppehåll är jag i träning inför SM. Jag följer 4 timmarsgruppen på Marathon.se.

Jag har doch problem att komma ned på 6.00 tempo. Om jag går över 5.50 så känns det inte bra. Det blir orytmiskt och stötigt.

Är detta något konstigt. Kan alla ni andra bara sänka ert tempo? Inte minst ni som springer lågpuls? Blir det inte bara fel att springa så långsamt? Eller handlar det on vana eller teknik?
Magnus Asplund
1972 • Uppsala
#2
•
5 november 2008 kl 06:39
Gilla
Jag har samma erfarenhet. Nu har jag visserligen inga problem att hålla 6 min tempo med det beror på att jag inte är bättre tränad än så. När jag var bättre tränad och min tävlingsfart låg på 4:00 - 4:30 så kändes det inte naturligt att när farten skönk till under omkring 5:30. Det blev helt enkelt jobbigare att springa så sakta. Jag tror nog visserligen att det är en träningsfråga också. Tvingar man sig att springa sakta får man tillslut ett naturligt löpsteg även då, precis som det behövs intervaller och annan högfarts träning för att få ett naturligt löpsteg i högafarter.
Jonas Utmanaren
1961 • Stockholm
#3
•
5 november 2008 kl 08:12
Gilla
Tror att mer eller mindre alla upplever att det känns "konstigt" och "fel" att sänka tempot till "lågpulsfart". Är nog mycket en teknikfråga men även till viss del en mental fråga. Själv lyckades jag inte med denna låghastighet förrän efter mitt första halvmarathon då jag var ute på en återhämtnigsjoggingtur. Nöjd med halvmaran gick det liksom mycket lättare att "springa" mycket långsamt. Och sedan dess har jag "lärt mig" att springa i lågpulstempo.

/Är själv ingen praktiserare av strikt Maffetone (puls) men springer periodvis väldigt långsamt (lågintensivt), vilket ibland sammanfaller i puls.
Roland Söderström
1962 • Onsala
#4
•
5 november 2008 kl 08:32
Gilla
Jag håller med, tycker det är mycket svårt att springa 6:00 tempo.
Har försökt ett antal mil men jag blir så stel i höfterna så jag får ont.
Det räcker med att höja farten så försvinner det direkt.

Jag kör med andas genom näsan metoden när jag lågpulsar.
det brukar bli ung. 5-5:30 tempo och 150-155 i puls.
Janne Westberg
1969 • Upplands Väsby
#5
•
5 november 2008 kl 09:15
Gilla
Tycker det bara är en träningssak. Både fysiskt och mentalt. Har aldrig haft problem med lufs i 6.45/km (farten första veckorna då i början) eller dagens något snabbare 4.24/km. Samma behagliga ansträngning, bara lite olika steglängd. Något långsammare kadens i lufstempot förstås.
Roland Söderström
1962 • Onsala
#6
•
5 november 2008 kl 09:18
Gilla
Om jag hade sprungit 4.24 i lufstempo hade jag nog enbart tränat lufs :-)
Mårten Hemström
1969 • Sala
#7
•
5 november 2008 kl 17:01
Gilla
Roland, jag tycker nog inte att 150-155 låter som lågpuls, men du kanske har hög maxpuls.
Roland Söderström
1962 • Onsala
#8
•
5 november 2008 kl 17:57
Gilla
Mårten: Nej, det är inte MAF puls det är min lågpuls, en väldans skillnad.
Sen har jag 195 i MAX.
Enligt aktivitus är min anaerobiska puls 157.
Mårten Hemström
1969 • Sala
#9
•
5 november 2008 kl 20:05 Redigerad 5 november 2008 kl 20:17
Gilla
Jag skrev inte MAF-puls. Jag skrev lågpuls. Så jag vet inte var du fick MAF ifrån.

Däremot så förklarar din maxpuls på 195 varför 155 inte är så högt för dig. Jag med en maxpuls på 195 får upp lite väl högt flås när jag ligger på 155. Då är jag nog inne på araerob zon. Jag tycker ändå att 155 låter väl högt för att kallas lågpuls.
Torbjörn Lingmerth
1978 • VETLANDA
#10
•
5 november 2008 kl 21:34
Gilla
Roland: Jag har upplevt precis samma sak, när jag försökte springa långsamt fick jag vansinigt ont i ena höften, försvann direkt när jag ökade farten, även för mig. Märkligt, man kan ju tycka att det borde slita mindre, men på något sätt tycker jag att varje löpsteg/lufssteg gjorde ont pga den annorlunda stilen. Förmodligen så löpte jag väll annorlunda, rent tekniskt, när jag drog ner på farten.
Peter Lindmark
1969 • Åmotfors
#11
•
5 november 2008 kl 22:03
Gilla
lördagens långpass planerades avverkas i ett tempo om c:a 5 min/km.
vid 9 km var jag uppe i 41 min (4:33 tempo) vid 19 km 1:27:00 (4:35 tempo)
och medel-km-tiden på hela distansen blev 4:40.
lite istolt är jag att ha klarat denna tid *rodnar klädsamt*, men jag ser även problem. vid 18 km började jag nämligen slita en hel del med stil och fart.
tänker ju bygga upp toleransen för längre sträckor med pass runt 20-25 km,
och om jag (som alltid annars) ska ha så svårt för att hålla ned tempot/bealstningen, är jag rädd för skador eller andra negativa effekter.
oroar jag mig i onödan - ska jag bara köra på "no pain - no gain" och låta tempot som blir bara ...bli? eller bör jag ta mig i kragen och sänka tempo något lite i a f på dessa långpass?
Fredrik S
1990 • Trollhättan
#12
•
6 november 2008 kl 12:19
Gilla
förstår inte, varför tvinga kroppen att springa sakta om det inte är naturligt för den och ni bara blir skadade? trodde de flesta löparna här hade som mål att bli snabbare? då ska väll långpassen/lugna passen vara bekväma, inte slitsamma och orytmiska? Det är väll ingen fara om det går fort, bara det är bekvämt och kroppen mår bra?
Patrik Carlsson
1980 • Enebyberg
#13
•
6 november 2008 kl 12:46
Gilla
Peter, Hur kändes det i kroppen dagen efter långpasset? Om det kändes som att du kunde ha/alternativt sprang ett normalt distanspass dagen efter utan problem, borde väl farten varit OK. Om du var tvungen att vila extra bara för att du var sliten efter långpasset, försök springa långsammare nästa gång. Det är den filosofi åtminstone jag kör efter när det gäller tempo på långpass.

Jag brukar också springa långpassen klart snabbare än rekommenderat. 4.30-35 fart med ett mil PB på drygt 40 min. Mest för att jag verkligen tycker det är tråkigt att springa långsamt, men även för att jag känner att tekniken och fokuseringen på löpningen blir lidande om jag springer långsammare än 4.40 fart.
Louise Svensson
1977 • Linköping
#14
•
6 november 2008 kl 13:59
Gilla
Snacka om lyxproblem. Jag får kämpa för att hålla 6 min tempo. Min andra hälft som ligger runt 3.30-4 har jättesvårt att springa med mig, för att jag enligt honom håller fysiskt omöjligt tempo.
Daniel Ernstson
1982 • KALMAR
#15
•
6 november 2008 kl 14:31
Gilla
Har man blivit van och bekväm att att lufsa i ett visst tempo tycker jag att det är svårt att få till ett bra steg oavsett om man skall öka eller sänka takt.
Roland Söderström
1962 • Onsala
#16
•
6 november 2008 kl 14:58
Gilla
Janne W: har du försökt att springa i 6:30 tempo nu?
Det vore intressant att veta vad du tycker om det tempot nu.
Peter Lindmark
1969 • Åmotfors
#17
•
6 november 2008 kl 20:26
Gilla
Patrik! Ditt svar funkar för mig! Känner så igen mig i sista stycket...
Och nej, jag hade ingen större lust att springa ett normalt distanspass dagen efter, i o f s inte planerat heller - men benen var faktiskt såpass anfäktade att det antagligen hade blivit obekvämt.
Bra tips till värdemätare att ställa sig den frågan!
Jag tror att planerna för hösten/vintern med två lunchpass till vardags och ett långpass på helgen ej behöver revideras. Dock borde långpasstempot ned med gissningsvis 20 sek/km i nuläget - för piggare ben dagen efter.
Endast registrerade medlemmar kan posta inlägg till forumet. Registrera dig här eller logga in ovan.