Löpning Träning 9 inlägg 2904 visningar

Pulsen går inte upp trots ökad ansträngning

Lars Skagerlind
1974 • UMEÅ
#1
7 maj 2019 - 09:47
1 Gilla 
Jag är 44 år gammal och har sprungit i många år och gått över till främst marathon eter 40 års ålder. Jag har dålig koll på fysiologin bakom allt så ni får ursäkta om jag ställer frågor som kanske har självklara svar.

Vad är det egentligen som händer när man känner att ansträngningsnivån går upp på max men i princip ingenting händer med pulsfrekvensen?
Jag har märkt detta på en del längre långpass (30-35 km). Om det t.ex kommer en längre och tung backe så kan jag känna att jag blir helt slut och det känns som att jag ska sprängas. Men trots att ansträngningen ligger på max och kroppen skriker så går inte pulsen upp nämnvärt.

När jag sprang Frankfurt marathon i höstas och persade (3:13) så kroknade jag sista 3-4 km och tempot gick ner. Ansträngningen låg på max och andningsfrekvensen kändes hög. Men efteråt ser jag att pulsen rent av gått ner.

Vad är det som händer?
Vad är det som saknas i träningen?

/Lars
1980 • Mölnlycke
#2
7 maj 2019 - 10:50
Gilla 
Nu bara jag gissar så jag kommer säkert bli reviderad men uppenbarligen är pulsen inte den begränsande faktorn. Jag kan tänka mig två saker, antingen att du har för mycket mjölksyra eller så har glykogenet tagit slut och du springer på fett vilket kräver mycket kräver mindre syre för att konvertera till ATP tror jag det heter därav den lägre pulsen men som inte är lika potent energikälla varav du känner att inte kroppen svarar lika bra.
Om det nu är glykogenet som är problemet vilket jag gissar är nog svaret att springa mer lågintensiva pass, gärna på kolhydratbrist och ösa på med snabba kolhydrater under själva tävlingen.
Men som sagt, bara en gissning, ser fram emot att bli tillrättavisad :)
1971 • Nykvarn
#3
7 maj 2019 - 11:11
Gilla 
Det är inte så att du är nedtränad efter att ha tränat extra mycket under en period? Då upplever jag själv att benen begränsar mig mer än flåset och jag är just nu inne i sådan period när jag har svårt t o m att driva upp pulsen högre än tröskel/90% av maxpuls.

Glykogenbrist låter som en mindre sannolik förklaring tycker jag såvida du inte springer väldigt långa och hårda pass. Så länge vi äter normalt bör vi ha nog med glykogen lagrat för i alla fall två timmars träning.
Lars Skagerlind
1974 • UMEÅ
#4
7 maj 2019 - 11:20
Gilla 
Tack för snabba svar!

Det här händer som sagt bara under längre pass och gärna då mot slutet.

Har ett bra exempel från helgen att komplettera med:
I lördags så sprang jag 34 km och vid 31 km så kommer en lång (500m) väldigt tvär stigning. Jag hade utan problem hållit ett jämnt tempo på 5:10/km under hela passet. Kändes inte som att jag var speciellt ansträngd. Lite trött och seg som man kan känna mot slutet av ett långt pass.
När backen väl kom så svarade inte kroppen alls. Ansträngningen gick direkt på max och jag fick slita ordentligt för att sega mig upp i 5:40-6:00-fart. Men ingen pulsstegring alls. Den låg kvar kring 155.
1961 • Göteborg
#5
7 maj 2019 - 13:27
1 Gilla 
@David Skyfall: Det är precis tvärt om, fettförbränning kräver mer syre än när energin kommer från kolhydrater. Därför går pulsen normalt upp i slutet av tex ett marathon för vältränade personer där inte andra faktorer är begränsande. (Det finns även andra orsaker till att pulsen ökar på slutet, exempelvis minskat vätskeinnehåll i kroppen.)
1980 • Mölnlycke
#6
7 maj 2019 - 14:20 Redigerad 7 maj 2019 - 16:38
Gilla 
#5: Där ser man, jag mindes helt fel då. Tack för informationen!
En liten fråga, är anledningen att glykogenet är mer högpresterande just att det kräver mindre syre?
1973 • Åkersberga
#7
8 maj 2019 - 10:15
Gilla 
Nu utgår jag lite ifrån mig själv i det här fallet men det stämmer nog på flera andra också. Jag tror det beror på fysiskt och psykiskt utmattning. Kroppen är inte gjord för att prestera länge och hård men man kan träna den till att göra det och då klarar den bara av det som den är tränad för.
Det visar sig desto tydligare på längre tuffa pass och tävlingar om man håller bara något för högt tempo så får man sota för det i slutet. Sen kan man ha en begynnande infektion i kroppen vilket inte är så ovanligt när man tränar mycket.
Det som hjälpte mig när jag sprang som mest var att vara utvilad och uppladdad inför tuffa pass plus att starta lugnt och verkligen vara sugen på att utföra det.
1965 • Kungsholmen
#8
8 maj 2019 - 10:23
1 Gilla 
Om du inte tar någon energi på dessa långa pass så kan det mycket väl vara lågt blodsocker. Jag blir totalt matt efter ca 2:15-2:30 h om jag inte tar kolhydrater. Orkar ingenting.
Oldboy
1952 • Danderyd
#9
8 maj 2019 - 17:04
Gilla 
Som Peter P skriver - man får lätt soppatorsk om man inte tillför energi på rejält långa pass. Sockerlösning med lite salt funkar ungefär lika bra som sportdryck, testa att ta med när du ska springa mer än 25 km.
@David Skyfall: rätt uppfattat, du kan få ut mer energi vid en viss puls om det finns socker eller glykogen tillgängligt för musklerna.
Endast registrerade medlemmar kan posta inlägg till forumet. Registrera dig här eller logga in ovan.