Kauaeranga River

Det här gick inte riktigt som tänkt men det slutade rätt okej ändå. Efter att ha checkat in på hotellet frågade jag om en lämplig väg för en löptur. Utmed floden skulle vara bra enligt uppgift och en koll på Google Maps och Open Street Map verkade det som om man skulle kunna springa upp för floden på ena sidan och tillbaka på den andra. Inga problem fram till bron, där var det en liten landsväg. Bara att springa på högersidan så man såg den mötande trafiken och kunde hålla undan ordentligt vid behov. Problemen började när jag skulle över bron. "Private Property, No Trespassing". Hm, det hade Google Maps inte sagt något om. Men vad tusan, jag testar ändå. På andra sidan bron blev det en smal körväg som efter ett tag var blockerad av grindar. Men grindar går ju att öppna, bara man stänger noggrant efter sig igen. När tredje grinden var passerad var jag inne i en kohage, eller rättare sagt tjurhage visade det sig. Jag gick ner på promenadtempo där för säkerhets skull... Sen kom jag fram till själva gården och där blev det stopp. Den stig som skulle leda vidare gick inte att hitta. En dam tittade ut ur ett stall och undrade vart jag vart på väg. Efter att ha förklarat mitt problem förklarade hon mycket vänligt att för att komma den väg jag tänkt mig måste jag gena över en äng, genom en grind, över grannens gårdsplan och sen vidare rakt fram. Inga problem, jag tackade för hjälpen och sprang vidare den anvisade vägen. Men väl framme vid nästa gårdsplan blev jag stoppad, grannen (och hans rätt aggressiva hund) tyckte inte alls jag skulle ta den vägen. Lite snopet fick jag istället springa via hans infart till den väg jag började rundan med. Och här fanns det ingen bro utan det var ett iordninggjort vadställe för att komma över floden. Så, av med skor och strumpor och så försiktigt gå över med vattnet halvvägs upp till knäna. Sen var det bara att snöra på skorna igen och ta samma väg tillbaka som jag började på. Lite trist på ett sätt men ett litet äventyr blev det ändå.

Sen sist har jag för övrigt sett ännu fler vattenfall, kört serpentinvägar, tagit många fikastopp, konstaterat att det vi har som krukväxter hemma växer som ogräs här, sett massor av veteranbilar som var ute och finåkte, beundrat landskapet, sett fyrverkerier, kört en tvättmaskin, gått i regnskog (i regn förstås) och sett Nya Zeelands äldsta och största träd (över 2000 år gammalt), åkt färja, och softat i största allmänhet.