Sandsjöbacka Trail Ultramarathon

Vilket äventyr! Gick upp vid 3 tiden efter mycket vändande i sängen. Somnade först vid 2 tiden så det blev en hel timma! Men så brukar det vara så det kändes ändå ok. Körde ner till Gottskär o mötte upp alla de andra löparna som skulle ge sig av 5.30 i mörkret o kylan. Bet ordentligt i kinderna. Men helt fantastiskt vackert med stjärnklar himmel o lysande skärva till måne. Första biten gick varierat på vägar o i skogen på kuperad terräng. Skönt att marken var frusen, annars skulle det vara hyfsat geggigt...
Sprang ner mot vattnet o vid strandkanten. Lite häftigt faktiskt. Mycket klippor o stenar att forcera. Mörkret var kompakt. Blev efter några km ensam o tuggade på i min egen takt. Skönt meditativt. Passade på att filma lite sekvenser, vilket jag sedan gjorde under resten av loppet också. Iofs inte på alla ställen direkt men stannade till ibland o ibland i språnget. Kommer bli kul o se om det blev något av filmerna o bilderna. Får sätta ihop något o lägga ut på You Tube vid tillfälle, om det inte är alltför anskrämligt... Kul att ha som minne oavsett.
Efter första kontrollen i Vallda träffade jag en kul kille som sprang med hatt, Ola. Mycket trevlig o vi gjorde sällskap hela vägen till mål. Tog det lugnt o fint o gick där det behövdes. Många intressant diskussioner blev det under timmarna ihop. Till saken hör att detta var längdrekord för honom, så jag försökte väl tipsa om det lilla jag kunde för att energin skulle vara kvar till slutet. Han sprang som en galning mot mål så det var inget fel på hans energi ivf. Jäkla spänstig. Man blir imponerad!
Senare delen gick utefter Sandsjöbackaleden o var fantastisk fin. Gryningen hade ju kommit lite tidigare o det var skönt att ta sig an denna del i dagsljus. Lite klurig på sina ställen, både att hitta vägen o var man kan sätta fötterna. På drumlinen stannade jag till o passade på att föreviga tillfället. Var tyvärr ingen sol men jäkligt vackert! Frid i själen!
Fortfarande pigg i benen vid andra kontrollen. Kontrollerna var helt suveräna på det hela taget förresten. Glada trevliga människor som står ute i kylan o hjälper en med allt! Fanns även ett team sjuksköterskor som stod beredda. Bra så, då loppet ändå är rätt tufft. Mötte en kille som inte mådde alls bra o han fick senare hjälp o fick avbryta loppet. Pannbenet kan vara för tjockt ibland...
Började stumna i benen efter nedförsbacken vid Sisjön o takten gick ner. Änggårdsbergen var skönt att komma in i efter motvinden vid Sisjön. Blev lite klättring över/under träd o allmänt trixigt. Fast de hade röjt upp en del sedan sist, så det var lite bättre än förut ivf. Kraftiga backar på slutet, både upp o ner. Kom så till målet o Ola tog täten medan jag tog det lilla lugna o joggade vidare in i mål. Kändes faktiskt helt ok efter. Inte överdrivet sliten men såklart kändes det i benen att man varit ute. Allt som allt en fantastisk upplevelse o något som jag kommer leva på en god tid framöver. Mycket nöjd.
Liten iakttagelse: de hade lagt om sträckan/rutten vid en plats så det blev en dryg km mer i slutändan än vad som lagts ut. Jag sprang högst 50-100 meter fel allt som allt, så det stämmer rätt bra med GPS’en. Därför satte jag 69,19 på sträckan. http://www.movescount.com/sv/moves/move24759230