Efter en fantastisk halvmaratonsäsong, där varje lopp hade inneburit nytt personbästa var det dags att springa det sista loppet på distansen. Å-stadsloppet blev årets femte halvmara, och som mål hade jag att springa under 85 minuter, vilket skulle innebära ett nytt personbästa med nästan tre minuter.
I helgen var jag och Emma med på den årliga klubbresan som Söderåsens FK arrangerar. Nu några dagar efter är jag fortfarande lite hög efter helgens känslobubbel. Oslo visade sig från sin bästa sida, det var kul och jag sprang stabilt samt någorlunda snabbt. Mina mål med Oslo Maraton uppfylldes med råge! FREDAGEN – Vi...
Efter ett par veckor med bra mängd var det dags att trappa ner lite för att åka till Köpenhamn och springa den snabba halvmaran i Köpenhamn! Så hur gick det? På tisdagen innan loppet körde jag det sista hårda passet som bestod av 3×2000, 6×1000 på bana med en minuts vila. Passet gick bra och gav förhoppningar inför helgen. Farten snittade runt 3.24 och jag kunde avsluta sista tusingen på 3.17.
Vad gör man när man inte längre tycker det är kul att dra ut i skogen att springa? Den känslan har jag brottats med i stort sett hela sommaren, framförallt sedan min mamma hastigt gick bort i början på juni. Inget av det som varit planerat under säsongen har gått bra, efter bara 33km på Lavaredo så bröt jag och Idre Fjällmaraton kom jag inte ens till startlinjen. Aldrig tidigare har jag haft såna...
Magiskt vackert, brutalt brant och riktigt läskiga stup - ja det var några av inslagen under helgens Mountain trail på Färöarna. Det var resan och loppet jag längtat efter i mer än tio månader men som kunde spolierats när bagagefolket på Kastrup gick ut i en vild strejk...
Min sjätte start i Helsingborg marathon var en osäker historia. Vad hade skadan och det tre månader ofrivilliga löpuppehållet egentligen gjort med formen? Och hur hanterar man de sista milen när det längsta man sprungit på länge är 14 kilometer…?
”Det blir inte alltid som man tänkt” är en rätt utsliten fras. Och vad väldigt tråkigt livet skulle vara om det alltid blev som man tänkt, önskat och planerat.
Blodomloppet blev en helt galen succé för min del. Jag visste att formen var god efter några starka intervallpass och efter att jag sprungit 10 km på 38:35 förra tisdagen. Med bra känsla i benen ställde jag mig på startlinjen i regnet utanför Trängens IP.
Det sägs att löpning blev en breddrörelse med den första "joggingvågen" på 1970-talet. Under de 14 år jag sprungit regelbundet tycker jag mig ha upplevt tre omgångar när löpning har ökat i popularitet och också skiftat fokus.Den första omgången var relativt fokuserad på tider och resultat, många ville springa en snabb mil, springa maran under x timmar o s v.
För två år sedan var jag uppe och sprang Ultravasan 90 för första gången. Jag minns att det var en underbar upplevelse tillsammans med härliga människor. Speciellt starten klockan fem och sedan målgången i Mora stack ut. Däremellan kom 30mm regn under 7h och det var slirigt och brötigt i spåren....