Bestämde mig i somras, när jag beslutat mig för att inte satsa på Ultravasan i år, att köra en satsning på fart under sensommar och höst. Efter att ha sprungit två riktigt långa ultralopp, 168 km ultratrail på 100 Miles of Istria i april och drygt 187 km på Backyard Ultra Sydkusten i början på juli, kände jag att jag behövde något annat fokus än långpass och att springa långt.13 oktober är Göteborg...
(Varning, långt inlägg!) Jag har skrivit träningsdagbok sedan 2006 och har tillräckligt med data för en avhandling men går jag tillbaka och analyserar, drar slutsatser och förändrar något i min träning? Nej, inte så ofta. Jag har funderat många gånger på varför min säsong 2014 blev så bra. Jag har tränat mer sedan dess men inte varit i närheten av de resultaten jag gjorde då. Det här inlägget är ett...
I torsdags fick jag frågan om jag ville skriva några rader om Risveden Terräng banan. Han tyckte det var lämpligt eftersom han trodde att jag kanske var den som sprungit den flest gånger. Jag funderade på om det verkligen kunde stämma och kom fram till att helt orimligt är det kanske inte ändå...
Loppen under UTMB ”WORLD SUMMIT OF TRAIL-RUNNING” är ofattbart vackra, stora, mäktiga och dominerar till viss del Chamonix under somrarna. Loppet jag sprang fre-lör var mycket bra arrangerat och staden Chamonix-Mont-Blanc med 10000 invånare blomstrar med 100000 besökare dagligen hela sommaren. Det kommer betydligt färre på vintrarna. Man kan tänka...
Jag har kommit hem efter den största löparutmaningen jag har utsatt mig själv för. 75 kilometer i terräng över tre dagars tid: Icebug Xperience West Coast Trail.
Då är en lång historie redo att berättas Vill du läsa hela, börja på del 1, vill du läsa racerapport, börja på del 2, vill du endast läsa om resultat, läs del 3 Jag sitter hemma, tittar ut fönstret. Det regnar, med löften om höst. Har redan sprungit dagens pass, 3 mil i skogen. Vill ut igen. Hittar inget lugn. Jag har gjort det jag kan, och lite till, jag har bränd några broar, och byggd några nya....
För två år sedan sprang jag Helsingborg på 3:26:49. När jag i veckan provade att springa motsvarande kilometertid i TVÅ kilometer höll jag på att dö av andfåddhet. Att ens komma nära idag är det därför inte tal om. Min plan blir istället att hänga på 3:30-ballongerna så länge det går… Som vanligt stirrar jag omkring i starten. Kör intervaller mellan bajamajorna och missar självaste Måns Zelmerlöv...
I två år har jag längtat efter revansch på den sista milen av Helsingborg marathon – från Pålsjö skog via Sofiero och vidare ner mot målet vid Gröningen. Och i dag fick jag min efterlängtade revansch!
Egentligen var ju det här plan B - om jag inte skulle klara Stockholm Marathon var det tänkt att marathondistansen skulle besegras i dalaskogarna. Ultravasan har nämligen betydligt generösare maxtid så att hinna i mål är inget problem så länge man håller sig på benen. Men nu klarade jag ju av Stockholmsmaran så då fick detta en annan profil - mitt första terränglopp och ultradebut.Jag klev på bussen...
Tio kilometer hör till mina hatdistanser, speciellt om jag ska maxa. Idag skulle jag inte maxa, men tanken var ändå att springa ett snabbare pass. Inte intervaller, men mera testa springa en längre distans i högre tempo. Långpassen går i ett visst tempo, där har jag snarare varit fokuserad på längden och tiden ute, än själva tempot. Intervaller går ju snabbare, men där är det vila som drar ner på medeltempot....