Foruminlägg av Birthe Kjaersman

< < < 1 2 3 > > >
#1
•
10 juni 2008 kl 23:04
Gilla
Jag har upptäckt att när jag springer under elledningar kan jag få extrem maxpuls. Händer alltid på samma ställe på rundan. En del bilar kan ge en märkligt hög puls ibland, och då är det ändå inte en Rolls Royce Silver Shadow!
#2
•
27 mars 2010 kl 14:51
Gilla
När jag bodde i Hyssna, var det rätt ofta jag såg älg och rådjur, men det som alltid var obehagligt, var när man blev attackerad av hundar. Matte eller husse var oftast osynlig, men för det mesta kunde jag bluffa dem med hjälp av James Fixx´s tips: "Det galna löparsprånget", eftersom de också bluffade...
En gång blev jag dock riktigt rädd. Det var när jag hade sprungit ca 11 km på min 16-km-runda, en stentuff runda där min km-tid oftast är minuten över min Gbg-Varvsrunda. Jag rundade en krök på grusvägen och kom öga mot öga med en Grand Danois! Den skällde inte, bara drog upp läpparna och morrade riktigt hotfullt, sedan började den gå mot mig på stela ben... Jag var fastfrusen, kunde inte röra en fena, så rädd var jag... Jag lyckades kväka fram något om: -Hjälp! Lyckligtvis var husse för en gångs skull inom syn- och hörhåll, och ropade på hunden, som tvekade, blev mindre hotfull, och vid andra kallelsen vände och sprang till husse. När jag sedan fortsatte springa var mina ben som kokta spagetti och jag hade svårt att få tillräckligt med luft...
#3
•
27 mars 2010 kl 15:01
Gilla
Jag är besviken på kartan man måste använda när man lägger in sin runda. Den har ju inga stigar, och knappt ens alla grusvägar. Satelitbilden är fruktansvärt oskarp, jämfört med flygfotot på Eniro t ex. Vad bra det vore om man kunde lägga in rundor med hjälp av andra karttjänster också...
#4
•
5 maj 2010 kl 14:47
Gilla
Två saker:
En bättre karta, gärna Gröna kartan, så man får med stigar när man ska lägga upp sina rundor.
Skulle också vara trevligt om man kan skriva ut kartbilden på sin runda. Jag använder jogg.se mest som en planeringshjälp, än så länge, och skulle tycka det var kanon att kunna skriva ut rundan, så jag kan ta med mig utskriften när jag springer på okända ställen.
#5
•
26 juli 2010 kl 13:23
Gilla
Har inte haft träningslust sedan Varvet, åkte nyligen till Lissabon och gick runt där dagligen i en vecka. Fick ont i hälsenorna, men tänkte att det går över när jag kommer hem.
Kom hem onsdag kväll. På lördagen kändes det OK och träningslusten hade återkommit. Kände lite lätt obehag i höger hälsena under löpningen som var kort, bara 3,5 i lugnt tempo på nästan platt runda efter rejäl uppvärmning inne.
När jag svalnat gjorde det ont. Det gör fortfarande ont i dag, måndag, när jag går. I vila gör det inte ont, men det känns ett svagt obehag.
Hur länge ska jag vänta med att springa medan jag gör negativa tåhävningar och kyler? Det gör ont att göra dem, men det verkar vara OK enligt andra i tråden att det gör ont.
Har jag börjat för tidigt med tåhävningarna?
Kan jag promenera? Cykla med pedalen i hålfoten är tekniskt omöjligt om sadeln är rätt inställd. Funderar på att simma...
#6
•
12 april 2011 kl 13:39
Gilla
När kommer appen till Android?
#7
•
12 april 2011 kl 15:02
Gilla
"Irriterande långsamt"
:D
Jag känner så väl igen det.
Det är, har jag upptäckt, den perfekta starten när jag springer långlopp, typ Göteborgsvarvet. Då hamnar jag automatiskt i ett tempo som jag kan hålla hela Varvet runt utan att knäcka mig. Om jag är jättefräsch mot slutet försöker jag öka, men först efter 2/3 av loppet.
Det har gjort att jag inte någon gång har råkat illa ut. Vissa Varv har jag sprungit fortare andra halvan än den första och jag har nästan alltid mått bra i kroppen dagen efter. Träningsvärk förstås, men inte så farligt.
Tyvärr såg man många utslagna löpare som kollapsat förra året, på grund av att de inte lyssnat på kroppen. Notabelt var att de var alla unga män <30... Alfahanesyndromet?
#8
•
24 april 2011 kl 01:17 Redigerad 24 april 2011 kl 01:18
Gilla
Tre saker som jag har märkt ökar risken för håll.
Det ena är som nämnt att äta för nära löpningen (det har ingen betydelse när jag cyklar, om jag inte äter mig proppmätt förstås, men då mår jag mest illa)
Det andra är om jag springer och håller händerna för högt. Håller jag dem i brösthöjd kommer hållet som ett brev på posten, knyter jag händerna och drar upp axlarna blir det förstås ännu värre.
Alltså försöker jag ha händerna avslappnade och sänka axlarna och händerna. Naturligtvis ska jag låta händerna röra sig naturligt fram o tillbaka med steget.
Att ha koll på andningen hjälper också, vänster-höger in, vänster-höger ut på platten och i nerförsbacke, uppför in-ut så ofta som behövs :).
Det tredje som orsakar håll för mig är det inte alla löpare som riskerar. Varje gång jag gett blod behöver jag ta det extra lugnt i en vecka ungefär, innan jag kan springa i normalt tempo utan håll :D.
Om mitt håll blivit för besvärligt kan jag stanna och dra upp knät på den sidan jag har håll så högt jag kan med hjälp av händerna. För en evighet sedan läste jag det tipset, och det brukar hjälpa. Sedan får man ta det lite lugnare efteråt så det inte kommer igen.
#9
•
20 juni 2012 kl 12:03 Redigerad 20 juni 2012 kl 12:04
Gilla
Jag råkade ut för ett fall från en häst för många år sedan och landade på min högra höft. I fallet blev mitt bäcken troligen förskjutet. Under 7 år hade jag kronisk smärta i ryggen, med "hugg i ryggen" som lite "trevligt" mellanspel. Då brukade jag stelna till och fokusera på andningen under de minuter som "hugget" varade.
Jag gick till den vanliga sjukvården, och hamnade hos sjukgymnasten, men fick ingen hjälp. Fallet från hästen var ca 25 år sen nu.
Efter 7 år fick jag tips om en osteopat, och min chef hade förståelse och hjälpte till med det ekonomiska. Smärtorna minskade, men försvann inte helt. Några år senare bytte jag till en kiropraktor, ungefär samtidigt började jag med bodypump. Där märkte jag att när vi gjorde utfall hände saker i ryggen, ni som kört bodypump vet att man står stilla i utfallsställning och gör knäböj, med eller utan vikter på axlarna. Kiropraktor + Bodypump var en bra medicin mot värken.
Dock var manipulationen, som Andreas beskrev det, endast en tillfällig hjälp, bäckenet hoppade gärna tillbaka till felläget det hade fått för, då, minst 10 år sedan. Inte så konstigt då det haft det läget i 10 år, muskler och ligament hade ju anpassat sig till det nya läget och vissa hade då blivit för korta för att hålla normalläget.
Av ekonomiska skäl, jag är arbetslös och har ingen A-kassa längre, har jag slutat med bodypump och kiropraktor. Jag skulle vilja vet mer om hur man kan få ordning på detta. Skillnaden på mina ben är inte bara någon centimeter, utan ca 4 cm. Jag är rädd för att min höftled på vänster sida kan få förslitning i förtid, för att den drar ett för tungt lass.
Nu skulle jag vilja få lite hjälp med att hitta rätt övningar att kunna göra hemma, dels för att manipulera min stela kropp så att bäckenet hamnar rätt igen, dels för att stärka upp bäckenbotten på rätt sätt. Hamstrings har jag koll på hur jag kan stärka.
Finns det några videor på youtube med rätt metoder? I så fall kan du, Andreas, eller någon annan som vet, lägga upp länk så jag kan se hur det ska gå till?
#10
•
21 juni 2012 kl 17:27
Gilla
Hej!
Ett jättebra initiativ!
Jag skulle också vilja vara med. Jag har varit "periodare" i 24 år nu, och har lyckats ta mig igenom 23 Göteborgsvarv i rad, framför allt genom att lyssna på min kropp. Min målsättning är att komma upp i 50 Varv innan jag lägger av Varvandet (blir det 60 gör det ju inget heller....)
På grund av väldigt svårläkta överansträngda hälsenor har min löpträning varit si och så de senaste två åren, men äntligen har jag kunnat börja träna på allvar igen. Det blev +10 kg på de åren jag inte kunnat vare sig promenera, cykla, springa, bodypumpa eller ens simma utan smärta efteråt. Ja, jag har hållit på med excentrisk träning, men det hjälpte bara till en viss gräns. I förrgår sprang jag dock 10,5 km, långsamt, och var bara lite, lite stel i hälsenorna efteråt. Jag kände ingenting alls i hälsenorna dagen efter, så nu är det jubel! Jag får bara ta det lugnt och inte öka för mycket utan hålla mig till max 10-11 km någon månad till, men framtiden ser onekligen ljusare ut nu. :-)
#11
•
21 juni 2012 kl 17:42
Gilla
@ Ingrid Wikman:
Jag tror att det bästa du kan göra för dina fötter är att gå barfota i gräset med dem. Dessutom finns en del styrketräning för fötterna som är bra att göra, de övningarna kan man göra när man tittar på löpning på TV... http://www.youtube.com/watch?v=-dOgRUgAf7c
där finns en hel del matnyttigt
#12
•
22 juni 2012 kl 09:44
Gilla
Ärligt talat, vem bryr sig. Om killen (det är alltid killar som gör sånt...)vill boosta sitt ego genom att skriva om något sånt här, så får han väl göra det.
Jag själv blev ganska knäckt på Vätternsrundan en gång, en arbetskamrat och jag skulle cykla (vi var flera st, men det är bara han som är intressant för berätelsen) jag hade tränat som en liten gnu, han tog ner cykeln från vinden på torsdagen innan starten. Han fick punktering tidigt, men kom ifatt mig innan Hästholmen och ville jag skulle ta rygg på honom. Det fanns inte en chans att jag skulle klara det utan att spränga mig. Han kom i mål på ca 12 timmar, utan ett enda pedaltag innan tävlingen... Själv tog jag, mycket vältränad, 16 timmar på mig. Livet är inte rättvist, men det är tur jag bara tävlar med mig själv...
#13
•
26 juni 2012 kl 18:29 Redigerad 26 juni 2012 kl 18:46
Gilla
Jag hade ett par tunna, lätta vindbyxor från Tierra som jag älskade högt. De sprack i rumpan i höstas av kombinationen långvarigt slitage och alldeles för stor rumpa på grund av viktuppgång. Jag har Inte hittat nånting som går upp mot dem. De hade tre kardborreband runt underbenen; ett högt under knäet, ett mitt på vaden och ett vid vristen.
Ett par Dobsom R-90 kanske kan duga, om man tar av muffen, jag ogillar verkligen muffar runt vristerna.
Vad gäller pannband använder jag det på vintern, när det är för varmt för mössa men för kallt utan nånting över öronen.
#14
•
26 juni 2012 kl 18:57
Gilla
När jag jobbade nätter hade jag ett liknande schema som du. jobb 5 nätter, ledig 4, jobb 5, ledig 5, jobb 4, ledig 5.
Jag kom hem på morgonen och var i säng vid 8-tiden. Sen klev jag upp vid 16-tiden, åt ett äpple och drack ett glas vatten och gav mig ut på en runda på mellan 20 min och en halvtimme efter uppvärmning inomhus så kroppen kom igång. Kl 21:30 var det dags att åka till jobbet.
De passen var naturligtvis tyngre än om jag sprungit dem på "normala" dagar. Jag såg dem mest som ett sätt att få kroppen att komma ihåg att jag var löpare, och körde max 2 st under varje arbetsperiod.
Vad gäller maten kan jag bara hålla med Patrik. Undvik framför allt mer svårsmält eller fet mat. Frukt är det bästa. Om inte det känns tillräckligt är yoghurt en bra idé om du tål mjölk.
#15
•
26 juni 2012 kl 19:05
Gilla
Lever, blodpudding, Hemofer.
Friterad kycklinglever i sötsur sås. Lever Anglais på grislever (har en mildare smak än den allestädes närvarande nötlevern) Helstekt lammlever... Så gott alltihop om det är riktigt tillagat. Vill man förstöra lusten att äta lever kan man göra leverstuvning....
Vill du ha recept kontakta mig.
#16
•
7 juli 2012 kl 17:18
Gilla
Vad har hänt?
Det har gått alldeles utmärkt att ladda ner pass från min Garmin tidigare, men nu går det inte alls. Jag testade med att starta om datorn, att starta om modemet, att logga ur jogg.se, att byta webbläsare till opera (där hittades inte ens pulsmätaren).
Har det att göra med uppdateringen på Flash som jag gjorde när jag startade upp datorn efter joggingrundan, tro?
Är det fler som har samma problem?
#17
•
8 juli 2012 kl 12:42
Gilla
@ NgtSomIngenHar: Visst, Edith Gr är tre år yngre än du, men att använda ett så nedsättande, förminskande och allmänt härskartekniskt uttryck som "flicka lilla" är rent ut sagt inte en bit bättre än om du använt ett direkt personangrepp.
Du har uppenbart mycket att lära om hur man tilltalar folk i allmänhet och kvinnor i synnerhet...
#18
•
6 augusti 2012 kl 11:20
Gilla
Vad är flamingon? Den har jag aldrig hört talas om .
#19
•
8 augusti 2012 kl 12:58
Gilla
Snart...
#20
•
10 augusti 2012 kl 11:51
Gilla
Paddling!
< < < 1 2 3 > > >