Foruminlägg av Klas Andersson

< < < 1 2 3 4 5 6 7 > > >
#1
•
16 augusti 2011 kl 18:03
Gilla
Det är möjligt att detta har tagits upp i någon tråd tidigare, men i de jag har läst hittills kan jag inte hitta något svar på min fråga.
Jag laddade ner SportTracks igår och överförde data från min Garmin Forerunner 305. Jag har suttit en del och förstått mig på de mest grundläggande inställningarna och funktionerna, men vad jag inte kan hitta är statistik från de enskilda passen. Vad jag skulle vilja se är alltså tex hur hastighet, puls osv har ändrat sig under passets gång, helst också kunna synka detta med banprofilen på något sätt.
Är det någon som vet om SportTrack stöttar detta eller ens om det finns den typen av data lagrat i GPS-klockan? Datan borde finnas där eftersom man tex kan få reda på hur länge man legat i olika "pulszoner", men någon mer exakt information kan jag inte hitta.
#2
•
17 augusti 2011 kl 11:32
Gilla
Tack för hjälpen Erik, detta var precis den funktionen som jag sökte!
#3
•
23 april 2012 kl 13:02
Gilla
Som småbarnsförälder med idrottade fru och hus med renoveringsbehov finns inte alltid tid att träna så mycket/ofta som man vill. Det finns säkert många med liknande situation som har en massa smarta småövningar att ta till när tiden inte räcker till för "riktiga pass". Lite bålstyrka framför nyheterna, stretching under morgonduschen, balansövningar under tandborstningar osv kanske...
#4
•
11 maj 2012 kl 12:39
Gilla
Jag har fått ökande problem med ryggont mellan mina löppass. Det sitter nere i ländryggen/svanken, nära ryggraden, men bara på ena sidan. Smärtan kommer framförallt när jag ska böja mig framåt (tex sätta ner ett barn på golvet) och blir värre om jag burit på något ett tag eller stått stilla ett tag. Jag har inte känt något obehag under löpningen, men antar att det är därifrån som skadan kommer eftersom den har uppstått på senare tid när jag har ökat belastningen från en mycket låg till en låg nivå.

Är det någon som kan tänkas veta vad det beror på och vad man kan göra för att bli av med det?

Min amatörgissning är att jag kanske på något sätt snedbelastar vid löpningen (olika långa ben?!), men detta är ingen jag har haft problem med tidigare. Men å andra sidan är jag ju äldre nu än jag var tidigare... :)

Tacksam för all hjälp då detta bara blir värre!
#5
•
11 maj 2012 kl 15:34
Gilla
Tack för tipsen Annelie!

Jag tycker att jag är ganska duktig på att stretcha, men jag får vara lite extra noggrann ett tag och se om det hjälper. För korta höftböjare är nog inte problemet, dessa krånglade jag mycket med när jag var sprinter och det var en annan typ av smärta även om den satt på ungefär samma ställe.

Jag har ju inte ont när springer men hindras ganska mycket i vardagen vilket inte är så roligt. Att springa hela tiden kanske är en lösning...
#6
•
21 maj 2012 kl 16:42
Gilla
Jag har också problem med håll från och till, framförallt när jag var yngre. Ibland fick jag så ont att det inte gick att springa, eller ens gå, vidare. Då fanns inget annat att göra än att stänna och vänta på att smärtan skulle nå uthärdliga nivåer. Men för lättare känningar tycker jag att det lindrar om man har något hårt i handen, tex en sten. Vet inte om det är ren placeboeffekt, men om jag börjar känna av hållet knyter jag näven runt tummen och stoppar det på så vis.

Annars är det ju precis som många säger, att undvika för mycket mat (och dryck) för nära passet. Minst 3 timmars "fasta" före ett pass minskar i alla fall risken för håll för min del.
#7
•
31 maj 2012 kl 08:49
Gilla
Hej Fredrik,

jag har upplevt precis samma sak som dig, alltså stelhet och stundtals ganska kraftig smärta på ned- /utsidan av knät efter löppass utan att ha några som helst känningar under träningen.

I mitt fall så har jag fått mest ont efter lite snabbare pass och fortsatt träning efter någon dags extra vila har fått problemet att så gott som försvinna. För mig gällde antagligen bara att bygga upp kroppen och vänja den vid den hårdare belastningen. Jag ser att du tränar betydligt hårdare än mig, så i ditt fall kan lösningen vara en annan.

Inte mycket till hälp kanske, men du får säkert vettigare förslag av andra snart :)

Lycka till!
#8
•
1 juli 2012 kl 13:02
Gilla
Hej Josefine,

för sent är det absolut inte, kör på bara! Det finns som sagt många exempel på elitlöpare som har börjat på "äldre dagar".

När det gäller val av distans är det ganska stor skillnad på träningsupplägg om man vill bli kortsprinter, långsprinter eller medeldistansare. Man behöver naturligtvis inte specialisera sig utan hålla på med alla distanser om man tycker att det är roligt. Men ska man bli så bra som möjligt på tex 100m krävs det mycket explosivitets- och styrketräning medan medeldistansare bör jobba mer med mjölksyrauthållighet mm.

Oavsett vad du väljer (senare) så är min erfarenhet som gammal sprinter att fotbollsspelare och andra lagidrottare som ofta är bra genomtränade men inte har tränat friidrott i så stor utsträckning, har stor nytta av teknikträning så som olika löpskolningsövningar och sprintteknik (det är faktiskt inte så lätt som det ser ut att springa som en sprinter). Det går att träna detta på egen hand, men är både roligare och ger mer att gå med i en friidrottsklubb där du kan få tips och råd.

Det finns hur många tips som helst att ge om detta, men huvudbudskapet från mig är väl bara att börja och ha kul, så får du välja distanser och mål lite senare! :)

Lycka till!
#9
•
1 juli 2012 kl 15:04
Gilla
Jo precis, medan man i fotboll och andra lagsporter måste anpassa sin löpteknik till att kunna göra snabba riktningändringar, ha kontroll på sitt redskap och ta emot en tackling utan att flyga världens väg, behöver man ju "bara" maximera hastigheten vid sprintlöpning (och blanda in en del sprintuthållighet/mjölksyratålighet vid längre sprintsträckor). Det ger naturligtvis en annan löpteknik som faktiskt inte är så enkel som man kan tro, särskilt inte om man är van att springa på ett annat sätt.

För att bli en duktig sprinter behövs massor av träning, men det går att göra ganska stora steg i början genom att få ett mer spritbetonat löpsteg. Olika "hopp- och studsövningar" är ett bra sätt att få rätt spänst och komma upp i löpningen. För att maximera hastighet och behålla rätt teknik krävs naturligtvis mängder av löpträning tillsammans med rätt sorts styrketräning, men det blir svårt att gå in på här :)
#10
•
4 juli 2012 kl 14:48
Gilla
Johan,

vilket märke eller modell du ska välja är ju naturligtvis en smaksak och eftersom jag inte är aktiv längre har jag ingen större koll. Men det är sprintskor du ska ha om du har tänkt dig de distanserna, alltså odämpade, lätta, tunna och hårda skor med spikar endast under framfoten. Jag har tyvärr dålig koll på vart de har ett vettigt sortiment av spikskor som man testa, när jag höll på passade man på att köpa sånt vid stora tävlingar där många leverantörer ställde ut.

Ett tips bara, om du inte har tränat sprint i spikskor förut så bör du ta det lugnt de första veckorna. Det är en ganska rejäl ökning i påfrestning jämfört med att springa i dämpade skor. Inte så att du ska hålla igen på hastigheten, men de flesta lopp/pass bör utföras med träningsskor tills du vant dig vid skipskorna.
#11
•
4 juli 2012 kl 15:13
Gilla
Löplabbet borde ju ha både sortiment och viss kunskap, så det är nog ett bra tips. På "vanliga sportaffärer" är min erfarernhet att de på sin höjd har några olika modeller av spikskor och då oftast någa "allround-skor" och inga renodlade sprinterskor. Och skulle de mot förmodan ha sprinterskor så skulle det förvåna mig mycket om det skulle finnas flera märken och modeller att välja mellan.
#12
•
6 juli 2012 kl 12:40
Gilla
Jag tycker inte att det finns någon anledning att välja bort rena sprintskor för de distanser du ska springa förutom att du möjligen kan tycka att det är skönare med medel-/långdistansskor. Skaderisken ökar knappast, utom möjligen för benhinneproblem då sprintskorna är odämpade. Jag skulle snarare säga att mjukare och mer dämpade skor ökar påfrestningen på vrister mm då styvheten i dessa är sämre.

Sprintskorna som är anpassade till just sprintlöpning "tvingar" dig till att springa högt upp på fotbladet i en högre utsträckning än andra spikskor eller joggingskor pga av sin konstruktion med styv och böjd sula utan klack. Att välja skor med klack för sprintträning känns ganska meningslöst då du aldrig ska kontakt med underlaget med annat än fotbladet.

Mitt tips är att köpa ett par sprintspikskor som passar bra, men att utföra den mesta träningen i dina vanliga löpskor. Även de flesta elitsprinters använder dämpade skor utan spikar i stor utsträckning för att slippa överbelastningsskador.
#13
•
17 juli 2012 kl 09:40
Gilla
Micke har nu passerat 144km (72 miles) på 14h20m och ligger på 14:e plats där, otroligt starkt!
#14
•
21 augusti 2012 kl 16:00
Gilla
Som Staffan säger så kan man begrava sig i information och tips när det gäller löpteknik och det som är sagt hittills är nog i stort sett "det enda" man behöver till en början. Det kan dock vara svårt att veta hur väl man lyckas och vad man ska tänka lite extra på om man inte har sett sig själv, så för att få en uppfattning om hur du ligger till så föreslår jag att du ber någon filma dina korta intervaller för efteranalys. När detta görs kan det också vara bra att variera löphastigheten och titta på vad skillnaden blir. Det kan vara svårt att hålla ett bra steg i mycket hög fart (sprint är inte så enkelt som det ser ut), men det kan också vara svårt att få tekniken att sitta vid "för låg" fart.
#15
•
24 augusti 2012 kl 08:47
Gilla
Har det framkommit några bevis eller är det bara hans sätt att inte orka strida vidare som gör att han betraktas som skyldig? Någon slags bevis mer än rykten måste ju finnas om han nu mister alla titlar, men i den länkade artikeln fanns inte mycket information.
#16
•
24 augusti 2012 kl 09:34
Gilla
Jag har egentligen ingen åsikt om Lance, men tycker att diskussionen är intressant.

Det fanns bevisligen en hel del toppcyklister på mitten av 90-talet som aldrig åkte fast i några tester men som i efterhand har erkänt. Så visst kan det kännas lite naivt att tro att Lance skulle ha en sådan extrem talang och träna så mycket hårdare än dessa EPO-lirare att han kunde dominera så totalt som han gjorde. Men å andra sidan har jag svårt att döma någon som aldrig testats negativt och kan mycket väl tänka mig att bittra konkurrenter som år efter år fick se sig slagen kan vara beredda att sprida falska rykten och smutskasta honom.

Om man ska dra paralleller med Mühlegg så kan man ju åt andra hållet ifrågasätta överlägsna långdistanslöpare som Bekele och Gebreselassie. Vad jag vet så har inte dessa beskyllts för något fusk trots att även deras idrotter är stora, presigefyllda och pengastinna. Skillnaden där kanske är att traditionen att dopa sig (eller i alla fall att åka fast...) i långdistanslöpning inte är lika stor som i cykel och skidåkning samt att de inte i "outats" av sina konkurrenter.
#17
•
24 augusti 2012 kl 10:16
Gilla
Håller med Mikael.

Tycker det konstigaste med detta är att Lance blir ifråntagna alla titlar och får livstids avstängning (som iofs inte betyder så mycket i praktiken) för att några påstått att han dopat sig medan bevisade fuskare som Bjarne Riis får behålla sin TdF-titel från -97 och nu har en ledande roll i ett stort stall och Vinokourov som åkte fast för blodoping fick 2 års avstängning och kunde komma tillbaka och vinna OS.
#18
•
4 september 2012 kl 13:41
Gilla
Självklart kan man börja med friidrott vid 17! Själv började jag ungefär då och har inte ångrat mig en sekund. Jag var ingen supertalang på något sätt, men tyckte ändå att det var otroligt roligt de åren jag höll på innan studier och annat satte stopp för min "karriär". Har man som enda mål att bli elit så kan det ju vara tufft att börja vid 17 då det tar ganska många år att bygga upp kropp och teknik för att bli en riktigt bra sprinter/hoppare om man inte har god grund eller extrem talang. Men om man som både du och jag bor i en mindre ort så kan man med ganska moderat talang och en hel del vilja dock bli "elit" i sin region vilket naturligtvis kan göra det ännu roligare.

Till skillnad mot vad många verkar tro så är friidrott enligt mina erfarenheter dessutom en mycket social idrott. Jag tycker "lagkänslan" var bättre i min friidrottsgrupp än den var både i badminton, judo och en uttalad lagidrott som fotboll. Det är naturligtvis beroende på klubb och aktiva, men då det normalt är mycket "dötid" mellan övningarna/loppen på träning så finns alla möjligheter att knyta riktigt starka band.
#19
•
4 september 2012 kl 15:24
Gilla
Om det är efter ett riktigt tufft pass så skulle jag i ditt fall välja att tolka det som att du verkligen lyckats pressa dig själv och vara riktigt nöjd!

Om det är efter ett relativt lugnt pass kanske man däremot borde ta sig en funderare över om uppladdning i form av sömn, mat mm har varit bristfällig. Om man är "däckad" i upp till 2 timmar efter ett inte alltför hårt pass kanske finns anledning att fundera lite. Jag är definitivt inte någon expert, men i mina öron låter det lite oroväckande att kroppen reagerar på det viset.
#20
•
14 januari 2013 kl 17:35
Gilla
Om det är sprintträning du ska syssla med så kräver det ju naturligtvis ett helt annat träningsupplägg än långdistans. Som sprinter ingår en hel del styrketräning och när det gäller just mage/korsrygg så brukar man få mycket "gratis" från helkroppsövningar som frivändning, marklyft, ryck osv som utgör en ganska stor del av en sprinters träningstid. Mage får man jobba lite mer på, men förutom löpningen i sig själv (som ställer ganska höga krav på bålstyrka) så är medicinbollsövningar och liknande ett bra komplement. Givetvis beror träningsupplägget på individens förutsättningar och träningsbakgrund, så har man en god grundstyrka kan man lägga mer tid på löpteknik, men generellt så är styrkeuppbyggnaden viktig både för resultat och förebyggandet av skador för en sprinter. Det ska dock sägas att de flesta styrkepassen involverar mycket benträning, och framförallt mycket baksida lår då det ofta är en muskelgrupp som är mycket viktig för sprinters och nerprioriterad bland icke-sprinters.
< < < 1 2 3 4 5 6 7 > > >