Löpning • Träning • 73 inlägg • 10804 visningar •

När hinner åldern i kapp mig?

Jonas Schilén
1965 • Sundbyberg
#1
•
22 augusti 2011 - 22:18
Gilla
Har nyss blivit "närmare 50 än 40" dvs firat min 46 års dag. Började springa för ungefär 3 år sedan med (en viss) kontinutet och hade innan i princip aldrig tränat med undantag från en period i början av 20-års åldern. I och med jag är barnsligt förtjust i värdelöst vetande har jag börjat fundera på det här med ålderns inverkan på min fysik då om jag inte missminner mig från skolan att mäns fysisiska förmåga är på topp runt 25 för att sedan försämras. Men sedan jag börjat springa har mina tider sakta men säkert förbättras vilket är naturligt med tanke på min obefintliga träning innan och jag hoppas att de komme att göra det ett bra tag framöver även om jag nu jobbar i en ordentligt fysisk "uppförsbacke" med tanke på att 25 årsdagen är hyffsat avlägsen. Om vi förutsätter att jag kan fortsätta träna ungefär tre pass i veckan ( har lyckats komma i närheten av det sista tiden)med en mix av långpass, normalpass och intervaller/backträning. Jag äter "normalt" dvs. det mesta och tar gärna ett glas vin då och då, således ingen hälsoprofet men har inga vikt eller andra hälsoproblem. Vi få också förutsätta att jag får vara frisk med undantag av de obligatoriska vår och höst förkylningarna. Så frågan är då när kommer mina tider att försämras? Vid vilken ålder får jag vara nöjd med att mitt resultat på Lidingöloppet blir sämre än föregående år (hoppas innerligt att jag grejar under 3 timmar i år)? Någon som känner till om det finns någon vetenskaplig studie på området eller kanske har personliga erfarenheter. Vore kul att veta om jag kan se framemot flera år med förbättring eller inte. Intressant vore också att veta hur förändring av träning påverkar den här processen. Fortsätta springa kommer jag i alla händelser göra!
< < < 1 2 3 4 > > >
Sofia edlund
1990 • luleå
#41
•
25 augusti 2011 kl 11:10
Gilla
guud jag som snart är 22 och har precis tagit mina första löpsteg ( igår)
och jag har haft mega ångest över att jag är gammal, men nu när jag läser era inlägg blir jag ju förvånad men ookcså glad haha :)
kan ni så kan jag!
Anders Hedlund
1942 • Båstad
#42
•
25 augusti 2011 kl 11:31
Gilla
Visst kan man
Att jag står o stampar på samma ställe, beror inte på min ålder uta. på fel träning. Samt brist på tålamod
Skall bevisa detta!
Mattias Larsson
1966 • Segeltorp
#43
•
25 augusti 2011 kl 12:38
Gilla
@Sofia: Ett tips - Titta på tiderna och distanserna som många 50-åringar och äldre här på Jogg gör. Du kommer snabbt att bli väldigt glad över att du har många, många år framför dig.
Håkan Nilsson
1961 • Kävlinge
#44
•
25 augusti 2011 kl 21:03
Gilla
Marathon nr 1, 1998, 4.33, Aldrig Mer!
Marathon nr 2, 2002, 4.47, Aldrig Aldrig Mer!
'
'
'
Marathon nr 8, 2011, 3.38 Köpenhamn, ser fram emot SUB 3.35 i Berlin om en månad.
Jag känner mig verkligen som en pigg 50-åring.....
Mikael Karlsson
1956 • Lund
#45
•
25 augusti 2011 kl 21:27
Gilla
#23 Jonas.

Tack för länken till studien. Bra och intressant läsning.
Kristian Wahlgren
1968 • Helsingborg
#46
•
25 augusti 2011 kl 21:28
Gilla
Fantastiskt inspirerande tråd!
Fredrik Isaksson
1973 • överkalix
#47
•
25 augusti 2011 kl 22:08
Gilla
Det bästa är väl att jämföra sig med dom i sin egen ålder?
Oldboy
1952 • Danderyd
#48
•
25 augusti 2011 kl 23:05
Gilla
Tycker det bästa är att jämföra sig med sig själv. Men när man inte kan träna mer eller hårdare och tiderna börjar glida uppåt kan man räkna om dem efter ålder - och fortfarande jämföra med sig själv.

Men visst kan man kika extra på resultat i åldersklasser där det finns. Ibland saknas det även på stora lopp, Vasaloppet t ex. Där kan man le åt att bli slagen på sista milen av en 80-åring för att han hade bra med krafter kvar. (Jag hade fel skidor -jo, sant! - men jag tycker bara det är kul att det finns gamlingar med i den stora hop som ändå kommer före mig).
Lena Öhagen-Sandin
1960 • Trångsund
#49
•
25 augusti 2011 kl 23:09
Gilla
Det är ju så många sker som spelar in; om du får vara frisk i övigt, skadefri osv. För att förbättra sin tider i långlöpning behövs rätt många års träning, och eftersom du inte tränat så länge, sett ur det perspektivet, så kan du nog räkna med att förbättra dina tider bra många år framöver. sen kan man ju alltid fråga sig varför man springer, vad är själva essensen i det? Efter att ha tränat i stort sett hela livet så tänker jag numera på hur kroppen känns när jag tränar och tittar inte så mycket på tiderna( Inte helt sant, förstås!) Finns ju inget bättre än löpning, eller hur?! :)
Birgitta Gunnarson
1953 • Sollentuna
#50
•
26 augusti 2011 kl 17:15
Gilla
Grattis, Sofia! Du har mycket kul framför dig! Själv började jag jogga för tre år sen, som 55-åring...! Tänk om jag hade börjat när jag var ung!! Men bättre sent än aldrig! :-9
Peter H Nilsson
1966 • Karlstad
#51
•
26 augusti 2011 kl 17:21
Gilla
Håkan Nilsson:
Det är sånt man vill läsa :-)
B Herman Hermansson
1954 • Högsjö
#52
•
26 augusti 2011 kl 18:57
Gilla
Jag som började sent tänker ibland att tänk om jag börjat långt tidigare.Men vid närmare eftertanke så hade man väl sprungit sönder sig i ungdomlig iver att bli så snabb som möjligt?Min "Joggkarriär" började ju med att jag hade höft och knäproblem och började ta promenader och styrketräna och på den vägen är det......Mycket inspirerande tråd måste man ändå säga.
Walker67
1947 • Växjö
#53
•
26 augusti 2011 kl 23:12
Gilla
Jag började träna regelbundet 1967 efter att ha hållit på med diverse sporter i ungdomsåren. Min erfarenhet är också att man har "tio goda år" som infaller ett eller ett par år efter man startat upp seriös träning oavsett när man börjar. Det finns dock ett MEN..

efter 60 sjunker syreupptagningsförmågan oavsett om man kör sin vanliga träning.
Slutsats: om man skall få de tio "goda åren" bör man börja före 50, annars blir de lite naggade i kanten.

Jag har en målsättning och det är att så länge som möjligt SPRINGA fortare än mina tider i GÅNG från "storhetstiden" i denna sport. Ännu så länge "slår" jag mig själv, tex hade jag 46,41 på DM 10000 m mot PB i gång 10000 m på 49.00. Instämmer med oldboy att man i första hand skall tävla mot sig själv, då får man den rättvisaste jämförelsen.

Så framtiden är ljus för alla er som börjar i mogen ålder bara ni tränar klokt och undviker skador, så går det att förbättra sig mycket. Ni har ju en stor fördel och det är att ni inte har några tider att jämföra mot, då blir ju alla resultat positiva. Så det är bara att köra på....
Per Björkegren
1961 • Skåre
#54
•
27 augusti 2011 kl 15:12 Redigerad 27 augusti 2011 kl 15:13
Gilla
Grejen är att hålla igång kontinuerligt, det blir viktigare ju äldre man blir. Jag är snart 50 och givetvis funderar jag på hur tusan jag kunde springa 15 km på 60 min när jag var 23. Utgångsläget är ett annat. Nu är jag glad om jag gör ett pass under 6 min/km.
Det största problemet/hindret när man blir äldre är skaderisken. Det är alltid nånstans det krämpar. Bara att köra på, men att säkra upp återhämtningen.. Två korta ett långt i veckan var principen i ett program för halvmara som jag körde för några år sedan.Den var bra, och passar oss gamlingar perfekt tror jag..
Och apropå förbättring.. håller man igång kontiuerligt så visar statistiken att det sakta går fortare och fortare.


Johan O Kanmert
1971 • Hisings-Kärra (Göteborg)
#55
•
27 augusti 2011 kl 16:41
Gilla
Jonas: Förr eller senare hinner åldern ikapp alla. Det som avgör när någon blir upphunnen av det oundvikliga åldrandet är när vederbörande väljer eller tvingas abdikera
Johan O Kanmert
1971 • Hisings-Kärra (Göteborg)
#56
•
27 augusti 2011 kl 16:57
Gilla
Evy Palm som nämndes tidigt i tråden har imonerande rekord på både halv- och helmarathon; 1:11:18 16 juli 1988 sprang hon som 46-åring det snabbaste halvmarathonloppet hittilsav alla svenskor (Isabellah Anderssons officielle svenska rekord är en halvminut säme) och snabbaste marathonloppet för Evy Palms del var 1989 i London när hon var 47 år och sprang på tiden 2:31:05

Ett bevis på att det går att springa snabbt även en bit upp i åldern.
Stefan Nilsson
1953 • Lund
#57
•
28 augusti 2011 kl 13:16
Gilla
Det mesta är väl sagt redan i tråden, men vill ändå skriva lite om mina egna erfarenheter. Har löptränat"seriöst" ca fem år, från att ha varit rätt mycket soffpotatis. Då var jag 53. Ha fört statistik sedan hösten 2007 (då jag skaffade pulsklocka). Jag blev gradvis bättre (d v s snabbare vid viss puls och distans) fram till förra året. I år är jag 15-20 sekunder långsammare per kilometer än förra året, vid i övrigt lika förhållanden.
Två saker är tydliga. För det första handlar det om träningsmängd. Förra året hade jag 12% mer löpmängd t o m augusti än i år. Det andra är att om jag plottar tider för pass av liknande längd mot puls (d v s upplevd intensitet) så ser man en förbättring år för år som säker har med ökad träningsmängd att göra, men också en avtagande förbättring (matematiskt - derivatan minskar).
Det senare tolkar jag som en åldereffekt. D v s, för att behålla förra årets goda resultat skulle jag inte bara behöva köra med lika träningsmängd, jag skulle behöva öka träningsmängden. Visst, man kan alltid diskutera hur man tränar, d v s träna smartare. Är dock inte så säker på att det skulle gett utdelning i mitt fall. dessutom vill man ju inte hamna i skadeträsket.
Oldboy
1952 • Danderyd
#58
•
28 augusti 2011 kl 17:10
Gilla
Stefan , de stora förbättringarna kommer i början oavsett ålder (räknat från det man blivit vuxen i alla fall).
Tränar man likadant år efter år så näst intill upphör förbättringarna ganska snart, utom på de riktigt långa distanserna som marathon och ultra, tror jag. Under några år bygger man upp kroppen (muskler, senor, mitokondrier, nerver till muskelceller mm), sedan kan man hålla på och förbättra löpekonomin hur länge som helst, men det är små, gradvisa förbättringar efter de första åren.
pyttan
1958 • Täby
#59
•
28 augusti 2011 kl 21:24
Gilla
Träna på och spring de lopp Du vill.......tids nog kommer de en förändring...Varför oroa sig eller fundera över det?!
Stefan Nilsson
1953 • Lund
#60
•
28 augusti 2011 kl 23:54
Gilla
Visst...det är svårt att veta vad som är en helt vanlig effekt av minskad träningsmängd och vad som beror på ökande ålder. Man skall väl inte bry sig utan springa på... Det är i alla fall ett faktum att tävlingstiderna ökar med stigande ålder. En parentes; min tonårige grabb springer en del, några kilometer i veckan på sin höjd. En gång i somras tävlade vi på en kort runda, ca 2km. Jäkla vad stryk jag fick! Jag sprang på så gott jag kunde på den rätt backiga rundan - 4:30-tempo, typ. Grabben bara studsade uppför den rätt häftiga backen vid vändpunkten, väntade på att jag skulle hinna ikapp och gav järnet på lätta steg den sista kilometen till "målet". Skäms nästan att säga hur långt efter jag var...! Nu är jag väl inte säker på att han hade fixat det lika lätt om sträckan varit 10km eller längre, men det är väl helt klart att snabbheten sjunker med åldern. Man har nog bättre prognos vad beträffar uthålligheten.
< < < 1 2 3 4 > > >
Endast registrerade medlemmar kan posta inlägg till forumet. Registrera dig här eller logga in ovan.