Löpning Träning 21 inlägg 20122 visningar

Hur tidigt kan barnen löpträna?

Charlotta Zander
1968 • Halmstad/Skedala
#1
10 juli 2012 - 09:28
Gilla
Jag har en 7-årig dotter som gärna följer med mig på joggingrundor. Hur långt och hur ofta är det ok att ta med henne? Hittills har hon fått följa med på rundor upp till 4 km.
< < < 1 2 > > >
1978 • Västra Frölunda
#2
10 juli 2012 kl 09:42
Gilla
Så länge det är hon som vill är det aldrig några problem. Barn är gjorda för att springa precis som alla andra människor.
1978 • Arboga
#3
10 juli 2012 kl 09:54
Gilla
Risken för att barnet skall ta skada ren fysiksikt är nog minimalt, men risken att hon blir mentalt påverkad är stor. Antingen blir hon en träningsnarkoman innan puberteten eller så tar hon avstånd till all sorts träning och blir en soffpotatis livet ut.

Ok, kanske lite överdrivet. Jag tror att Anton har en poäng, låt barnet vara med så länge det inte blir ett tvång.

Jag vill minnas att jag sprang orienteringstävlingar när jag var 7-8 år.
Kristofer Eriksson
1976 • Borlänge
#4
10 juli 2012 kl 10:20
Gilla
Precis som Anton säger, vill hon är det bara att köra.
Mikael Lipschütz
1974 • Mölndal
#5
10 juli 2012 kl 10:48
Gilla
Kan barn springa efter en boll så kan barn springa utan boll. Ser faktiskt inte vad det skulle vara för skillnad. Du springer.

Nu har iofs min lille kille nyss lärt sig gå men snart är det dags för den första löpturen ;)
1965 • Eksjö
#6
10 juli 2012 kl 11:11
Gilla
Enligt kenyanska och etiopiska riktlinjer bör barn inte springa längre än 800 meter åt gången innan de lämnat grundskolan, det kan de få irreparabla kroniska skador av annars.

Ooops... nu blev det visst fel... det där var ju de SVENSKA riktlinjerna för barns löpning som gällde när jag växte upp (och de gällde även för kvinnor åtminstone långt in på sextiotalet).
Charlotta Zander
1968 • Halmstad/Skedala
#7
10 juli 2012 kl 14:12
Gilla
Skönt, det känns som jag inte behöver ha dåligt samvete. Glömde skriva tidigare att de två äldre barnen har fått vara med och springa mycket. Min äldsta dotter sprang en halvmara vid 15 och det gick ju bra :)
Anna
1977 • Sverige
#8
10 juli 2012 kl 22:51
Gilla
Jag har tänkt att jag ska fråga min 6-åring om hon vill följa med ut. Nu funderar jag på vad barn som springer har på fötterna, funkar det med vanliga billighetsgympaskor?
Katrin Andreasson
1970 • Saltsjö-Boo
#9
10 juli 2012 kl 23:50
Gilla
I vår skola fick alla 6-8 åringar springa/gå 5 km och alla 9-12 åringar 10 km. trodde helt ärligt inte att min 9 åring skulle orka, men skolan hade gjort det till ett kul jippo med nummerlappar (ingen tidtagning), speaker, västskekontroller, matstationer med bananer och annat. De minsta barnen gick/lunkade med vuxna och alla föräldrar som ville fick var med och springa. Skolan fick bara postiva reaktioner och de flesta barnen tyckte det var kul. Om man jämför hur mycket barnen befinner sig på fotbollsplanen på raster och efter skolan är jag övertygad om att 10 km löpning är mindre jobbigt. Helt övertygad om att barn mår bra av löpträning i lagom dos. Min dotter hänger med i bland på korta turer, men det är mest vätskebältet som är intressant:-) det blir på hennes villkor när vi joggar ihop. Min 12 åring springer redan i från mig:-)
Anders Näslund
1961 • Stockholm
#10
11 juli 2012 kl 09:19
Gilla
@Anna, jajamen, enkla skor funkar så länge barnen tycker dom är sköna på foten. Dom brukar ju sllita ut eller växa ur skor snabbare än man hinner blinka i vissa åldrar så det är ingen mening att köpa dyra skor åt dom :-)

@Katrin, jag har en kompis som sprang ett 10km lopp (stadslopp) där sonen 9 år skulle springa 5km slingan. Han sprang fel och kom på 10km. Inga som helst problem för honom, han kom i mål under timmen!! Men han tyckte att "5km" var långt.... :-)
Anna
1977 • Sverige
#11
11 juli 2012 kl 09:24
Gilla
Det var lite så jag också kände, det verkade onödigt dyrt att behöva köpa "riktiga" skor till nån som växer ur dem till nästa gång de ska användas.
Anders Näslund
1961 • Stockholm
#12
11 juli 2012 kl 09:29
Gilla
Det enda viktiga är väl att säkerställa att dom sitter bra.
Det får ju inte glappa i hälen eller skava någonstans. Dom där sköna, slitna och ingångna efter storebror är kanske ingen hit :-)
Åtmisnstone mina barn har en förmåga att kunna klafsa runt i skor som är för stora (eller för små) utan att säga nåt.
Sen funkar väl barn som oss...om dom får ett par "springskor" speciellt för ändamålet (även om dom är från Coop) så blir det genast roligare och lite mer spännande.
1973 • Broddetorp
#13
11 juli 2012 kl 13:33
Gilla
Här finns tips på lite roliga springlekar m.m.: http://www.jogg.se/Forum/Trad.aspx?subid=19937
Malin Olsson
1980 • Gnesta
#14
19 juli 2012 kl 08:45
Gilla
När jag var liten var min pappa aktiv i den lokala skidklubben. De hade även tävlingar och träning på vår-sommar-höst i form av löpning. Jag har mina första medaljer från dessa "tävlingar" (deltagande mera då alla fick medalj som deltog) från 1982. Jag har varit med min pappa i löpspåret ofta och det lade grunden för att jag har haft en bra fysik i vuxen ålder. Hade en period under tonåren då jag struntade i allt som var hälsosamt, men för bara några år sen tog jag upp löpningen igen och det tack vare att jag har det i kroppen från barnsben. Och jag ska börja ta med min äldsta dotter som är 8,5 på mina korta rundor. Det blir svårare att starta ju äldre man blir... tror jag?!
Hanna Berg
1987 • Nacka
#15
19 juli 2012 kl 09:49
Gilla
Vad gäller skorna måste det väl funka med vad som helst? Springer inte barn på ett väldigt "naturligt" sätt?

Kan man träna fotboll i flera timmar när man liten, eller åka skidor eller skridskor... vilket jag gjorde utan några som helst problem, så måste man ju kunna springa också. Så länge man inte blir tvingad :)
Kinsei
1974 • Malmö
#16
19 juli 2012 kl 11:05
Gilla
Jag blev "tvingad" att följa med ut och springa som liten! Inte särskilt fort, men jag fick ta mig fram. Ibland fick jag stanna och leka eller äta blåbär medan mamma och pappa t.ex. körde backträning. Ibland följde jag med på cykel och hade vattenflaska i min cykelkorg. Jag tyckte oftast det var urtrist och gnällde över håll och liknande. Mina föräldrar gillade att vara rörliga och de ville att vi barn skulle orka med olika aktiviteter, alltså var det viktigt att vi också hade god kondition. Kanske inget att rekommendera, men knappast skadligt heller. Det var utan prestationskrav och det jag fick med mig var framför allt vetskapen om att det inte är farligt att trötta ut sig och att man orkar mycket mer än man tror.
Kinsei
1974 • Malmö
#17
19 juli 2012 kl 11:07
Gilla
Kan ju tillägga att det blev en inbiten löpare av mig till slut, efter några år av total avhållsamhet (endast gymträning) under de första åren efter att jag flyttat hemifrån och börjat plugga.
Peter Gröndahl
1978 • Stockholm
#18
19 juli 2012 kl 11:18 Redigerad 19 juli 2012 kl 11:21
Gilla
Värt att komma ihåg är att konditionsträning för barn är ganska meningslöst. Men teknik och pannben tränas ju likväl.
1975 • Svedala
#19
19 juli 2012 kl 14:48
Gilla
Peter> Man blir bra på det man tränar . . . sen finns det visst gränser. Men alltför många barn skulle behöva enkel konditionsträning, för dem leker inte rörliga lekar.
Johan
1983 • Malmö
#20
19 juli 2012 kl 17:11
Gilla
naprapaten jag gick till när jag fick löparknä frågade om jag hade barn. Det har jag inte, men han sa att när/om jag skaffar, så ska jag ge dem minimalistiska skor. Antar att det tipset gäller generellt. Han är av uppfattningen att alla avancerade skor förstör mer än de gör nytta i tidig ålder.
< < < 1 2 > > >
Endast registrerade medlemmar kan posta inlägg till forumet. Registrera dig här eller logga in ovan.