9 maj 2015 kl 13:50
Jag hade en period när jag var mycket yngre än vad jag är i dag och uppvärmning inte fungerade för att förbättra resultaten på halvmilen. Huvudsakligen därför att jag var grymt dåligt grundtränad, men även för att uppvärmningen på något sätt tog för mycket mental kraft från det kommande loppet (antagligen för att jag tänkte för mycket på vad jag ville åstadkomma, oro för att dagsformen skulle visa sig suga och kroppen vara stel, oro för kö till toaletten, samt att uppvärmningen skulle genomföras korrekt enligt konstens alla regler med strides och stretching och fan och hans mormor). Jag spände mig både då och i början på loppet och det kostade alldeles för mycket kraft.
Lösningen blev att köra två uppvärmningar. Först en grunduppvärmning minst en timme innan. Därefter lätt men inte total vila, vätska, kanske något minimalt att äta, toalettbesök om nödvändigt i god tid när magen skakats runt.
Sedan en ny men mycket kortare återuppvärmning strax innan start.