Löpning • Kost & Näring • 71 inlägg • 21452 visningar •

Vikt och BMI

Andreas M

1976 • Löddeköpinge

•

2 april 2016 - 14:06

Gilla

Att kombinera en hälsosam kost med lagom med träning är givetvis en bra start men vilken bör vara min målvikt/BMI? Jag är 173cm lång och väger just nu ca 68kg och hade tänkt ta mig ner till ca 65. Men det innebär inte direkt att jag är supersmal. När man läser om löpare så slås jag ofta av att alla verkar vara rejält lätta och smala. Och någon sa till mig att 1kg mindre i vikt ger ca 3 sekunder snabbare km-tid. Det innebär alltså 30 sek på milen för varje kilo mindre jag behöver "bära" med mig. Utifrån det perspektivet så blir man rätt sugen att gå ner ytterligare i vikt för att pressa sitt pers. Men någonstans går den personliga gränsen. Dom flesta av oss har läst eller hört om Johan Larsson i Lund och där vill man ju inte hamna. Så vilken vikt/bmi bör man sikta på för att vara så snabb som möjligt men samtidigt inte förstöra sin kropp?

< < < 1 2 3 4 > > >

Bo Engwall

1955 • Uppsala

#21

•

4 april 2016 kl 12:35

Gilla

Re Andreas

I ditt fall verkar det ändå kvarstå att på lång sikt öka löpträningsmängden till t ex 5-7 mil/vecka, fortfarande mycket måttligt, och inte alls öka matintaget lika mycket, så borde t ex 60 kg kunna nås och dessutom miltiden rasa.

Magnus Näslund

1987 • Strömsund

#22

•

4 april 2016 kl 12:59

Gilla

Re Andreas

Strax under 9% i kroppsfett stämmer, en DEXA är en maskin som scannar kroppen, en stor maskin som går igenom kroppen segment för segment, man ligger på en brits och det hela tar en stund. Den är väldigt tillförlitlig, går inte jämföra med en sån där våg man står på som sägs mäta kroppsfettet. Att jag väger så mycket är för att jag har mycket muskelmassa helt enkelt. Den sammanlagda vikten av mitt kroppsfett är nånstans mellan 6-7kg, resten är ben och muskler i stort sett.
Såna där formler man hittar på nätet är totalt värdelösa för att räkna ut kroppsfettet, de säger bara vilket BMI du har.

Oldboy

1952 • Danderyd

#23

•

7 april 2016 kl 12:44

Gilla

Just för elitsatsande löpare (och hoppare) kan BMI visa någorlunda rätt, med korrigering för korta och långa personer. Har man korta ben och breda axlar och höfter kan BMI slå rejält snett när det gäller fetman men då blir man ändå inte elitlöpare, det finns andra idrotter som ligger bättre till för dem med sådan kroppsbyggnad. Är man motionslöpare (eller inte springer) finns ju ändå anledning att arbeta bort överflödigt bukfett men med exv nämnda kroppsbyggnad får man ta till andra mått än BMI för att få en bra uppfattning om när man nått lagom långt. För de flesta räcker det nog att nypa sig i midjan....

Amir Riahi

1973 • Åkersberga

#24

•

7 april 2016 kl 15:51

Gilla

Andreas, Tänk också på att nu när säsongen drar igång vill man ju inte pga kaloriunderskott bli för slät och orkeslös under passen och i värsta fall dra på sig en infektion/ förkylning.

Åsa

1978 • Tyresö

#25

•

7 april 2016 kl 21:24

2 Gilla

Googlade fram Johan Larsson. http://www.svt.se/sport/friidrott/johan-larsson/
Som före detta ätstörd blir jag lite perplex över att man i reportaget inte benämner detta för vad det handlar om: En ätstörning.
Och det där han äter i före-reportaget som är meninge att se ut som "mycket", alltså seriöst? Var det en journalist där som såg det som tänkte om det som "riktig mat"? Ett par ägg, gurka, tomat och sallad? Dessutom märker man ju att han är svältpåverkad där, i sitt sätt att röra sig och prata. Jees.
Jag förstår att han själv tänkte att allt var bra utifrån att han hade en ätstörning, men att journalisten inte reagerade över att han gjorde ett reportage som handlade om en man med en ätstörning, det är lite fascinerande. Funderar lite över om journalisten blev blind för det utifrån att han var man. Vi förknippar ätstörningar mycket mer med kvinnor. Om det varit en kvinna som gjorde så här och såg ut så där tror jag inte direkt journalisten hade sett det som ett härligt exempel på dedikerad träning, direkt.

Nåväl. Ta det lungt med viktnedgången, säger jag bara.

Andreas M

1976 • Löddeköpinge

#26

•

8 april 2016 kl 11:57

Gilla

Re: #24

Intressant detalj du nämner där Amir. Just nu försöker jag kombinera viktnedgång med (för mig) relativt hård träning. Och jag gillar känslan att jag är lättare ute i spåret men samtidigt uppstår ibland den där orkeslösheten som till viss del hindrar ens utveckling.

Kan tycka att det ibland är svårt att få ihop kombinationen av fettförbränning och viktnedgång med förbättring på i synnerhet korta snabba distanser så som intervaller eller tröskelpass. Man vill liksom gärna ladda upp kolhydrat-depåerna för fullt och ha dem redo när man skall prestera, men då förbränns inget fett och man tränar inte heller kroppen att använda fett som bränsle.

Amir Riahi

1973 • Åkersberga

#27

•

8 april 2016 kl 15:37

Gilla

Precis vad jag tänkte! Kan själv inte heller ligga på konstant kaloriunderskott om jag skall samtidigt träna hårt och förbättra mig.

Tror ett bra sätt att löpoptimera sin vikt är att under lågsäsongen köra större mängd i lugn takt med något kaloriunderskott och gärna hamna 1-2kg under målvikten för att sedan inför tävlingssäsongen börja äta bra igen för fulla glykogennivåer och kunna uppnå snabba förbättringar på den nya lättare kroppen.
Lättare sagt än gjort men på några års sikt borde det inte vara omöjligt.

Magnus Näslund

1987 • Strömsund

#28

•

8 april 2016 kl 16:00

Gilla

Ska du köra kvalitetspass så är det nog inte alls smart att ligga på kaloriunderskott inför dessa pass, då blir passen nog mer kontraproduktiva då kroppen bryter ner sig själv istället för att bygga upp sig av passet, kaloriunderskott kanske du kan ligga på på de passen som går i lugnt tempo, men är nog bättre att vara välfylld inför de hårda passen, dessa är ju ändå relativt få pass totalt sett av all mängd man tränar.

Oldboy

1952 • Danderyd

#29

•

8 april 2016 kl 16:33

Gilla

Viktnedgång bör ske långsamt, det är inga stora kaloriunderskott vi talar om - hoppas jag. Om man inte kör 5:2 eller liknande.
Kvalitetspass är sällan långpass, glykogendepåerna behöver inte vara välfyllda. Det räcker nog att man inte går hungrig från senaste måltiden.
En strategi kan vara att inte äta lika mycket som man gjort av med senaste passet, särskilt efter långpass.

Tobias Andersson

1977 • Tomelilla

#30

•

8 april 2016 kl 19:50

Gilla

Jag följer denna tråd då detta med att minska i vikt i kombination med träning inte är det lättaste.
Jag startade själv en tråd för ett tag sedan som heter: Gå ner i vikt - vad tycker ni om mitt upplägg?
Där står en del annat nyttigt som jag fick bra info om.
Sedan jag börjat tänka på vad jag äter i samband med löpning har jag gått ner 10 kg. Väger idag 75 kilo, när jag började springa vägde jag 85 kg.
Det jag har gjort är att dra ner mycket på kolhydrater och öka antalet proteiner. Sedan unnar jag mig lite sött och gott på fredag o lördag kvällen.
Vet jag om att jag skall köra ett hårt pass eller en tävling laddar jag upp med lite extra kolhydrater 2 dagar innan.
Tar alltid bara en portion av allt och äter var 3:e timme.
Detta funkar helt ok för mig. Det ända är att man blir inte av med det synliga fettet runt midja och pattar hur mycket man än går ner i vikt.

Andreas M

1976 • Löddeköpinge

#31

•

11 april 2016 kl 13:40

Gilla

Svårt att veta om man ligger på överskott eller underskott eller precis lagom. För egen del så äter jag just nu följande:

mån-fre: 1 Rågbröds-macka med ost eller skinka, liten skål med lättfil och granola/flingor + kaffe/te till frukost. Pica-deli sallad alt sallad från salladsbar till lunch (inkl dressing). Linas Barnkasse mat, 1 portion till middag. Ibland äter jag rågbröd och fil på kvällen efter ett pass om jag känner mig sliten.
Lördag: Ungefär samma men ingen sallad utan riktigt mat till lunch istället. Lördagsgodis, snacks eller något annat onyttigt på kvällen.
Söndag: Samma som lördagen men utan något onyttigt på kvällen.

Detta kombineras med 4 träningspass per vecka. Oftast ett långpass, 2 intervallpass/tröskelpass och ett styrkepass.

Enligt mig så borde detta innebära ett underskott eller?

Re #27: Har för första gången fortsatt löpa under hela året. Tror också att ditt förslag där man fimpar de snabba kvalitetspassen under de kalla och mörka månaderna och kör långt och långsamt istället låter bra. Tyvärr så tog lågsäsongen precis slut och jag har kört backar och intervaller hela vintern istället. Men skall nog prova ditt förslag till nästa lågsäsong istället. Någon sa till mig att man trots allt inte tappar så våldsamt mycket i snabbhet även om man inte springer sådana pass under vintern.

Annika

1979 • Mölndal

#32

•

11 april 2016 kl 19:06

Gilla

Jag har nyss köpt en hushållsvåg, och oj! Vilken skillnad det kan bli bara beroende på hur mycket smör man brer på mackan...
I perioder loggar jag allt jag äter och rör mig i Lifesum, det funkar bra för mig och jag kan spara kalorier från ett mål och äta mer en annan gång eller äta glass och fikabröd om jag så vill (fast då får jag inte äta så mycket mer den dan ;) ). Tidigare har jag dock uppskattat mängderna så gott jag kunnat, men jag inser ju nu hur otroligt dålig jag var på det, och hur duktig jag är på att lura mig själv - och hur lätt det är att stoppa i sig en massa extrakalorier utan att ens tänka på det. Ringla lite olivolja och riv parmesan över pastan, till exempel. Inga mängder, inget man kanske "räknar", men lätt 100-200 kcal extra, bara sådär.
Rekommenderas verkligen!

Mikael Lipschütz

1974 • Mölndal

#33

•

11 april 2016 kl 22:00

Gilla

Är lika lång som du men väger 66 kg. Gjorde nyligen 10 km på 36.06 och förbättrade mitt PB med 31 sek från 2013. Plötsligt hände det

Andreas M

1976 • Löddeköpinge

#34

•

13 april 2016 kl 16:06

Gilla

Re: #33 Så att göra milen på 44.59 med en vikt av runt 67kg låter ju inte helt orimligt. Sitter kanske mer i hjärtat och hjärnan än att vikten ligger sub 60 ;)

Amir Riahi

1973 • Åkersberga

#35

•

13 april 2016 kl 19:28

Gilla

Är också lika långt som dig och de ggr jag gjort sub45 har jag vägt 76-79kg men då hade jag ganska hög veckovolym månaderna innan oftast runt 6-8mil/v och sprang 5-7ggr.
Tror det är först vid sub40 ambitioner eller ännu snabbare tider som ett lågt BMI eller väldigt hög syreupptagningsförmåga blir nödvändiga.

Andreas M

1976 • Löddeköpinge

#36

•

14 april 2016 kl 14:16

Gilla

Lite off topic, men kanske okej eftersom det är jag som är trådskaparen. Jag har testat fram att min anareoba tröskel ligger strax under 5.00 i fart. Springer jag snabbare så blir det för mycket syra för att vara hållbart i längden. Utifrån detta test så har jag fått ett personligt utformat träningsprogram som (som jag skrev ovan) oftast består av ett långpass, två snabba pass och ett styrkepass per vecka. Det intressanta är att jag inte alls når upp den mängd som det oftast snackas om. Som ex som du Amir med 6-8 mil och 5-7ggr per vecka. Samtidigt så känns programmet helt rätt för mig då jag behöver flytta min tröskel och helt enkelt måste vänja min kropp att springa snabbt. Och att först göra det kort med intervaller och sedan lite längre med tröskelpass känns jobbigt men helt rätt.

Får man fråga hur stor del av dina 6-8 mil som gjordes i form att korta men snabba pass respektive långa och långsamma? Har nämligen svårt att se hur jag skall få ihop 8 mils veckolöpning i intervall-träning och tröskel-träning. Samtidigt har jag svårt att förstå hur man skall nå 4.30-fart i en hel mil om man mest kör långa pass i 5.30-fart.

Amir Riahi

1973 • Åkersberga

#37

•

14 april 2016 kl 15:16

Gilla

Andreas, Min kropp är inte på långa vägar löpoptimerad och ville bara exemplifiera att BMI:t inte behöver vara lågt för mer normala miltider såsom sub45 och att det är vid snabbare tidsambitioner som de fysikaliska hindren, som de flesta dras med, såsom hög kroppsmassa i förhållande till ens längd och syreupptagningsförmågan som kan sätta stopp.

Fick slita som ett djur för att komma under 45min och var alltid illamående timmen efter så det har aldrig varit en självklarhet men tävlingsstämningen gör att man presterar utöver det vanliga, var säker på att du också klarar det.

Utav de 6-8milen/v gick det högst 10-12km i tänkt miltempot eller snabbare och resten gick i 5-6.30min/km tempo beroende på längden på passet.
Det finns dock individer som når lika bra eller bättre resultat på halva den mängden så 3ggr i veckan är kanske fullt tillräckligt för din del just nu?

Med stor mängd förbättrar man däremot uthålligheten och nöter in rörelsen som skall gå av sig själv som en välsmord maskineri och därför är också stretching efteråt mycket bra för löpekonomin, snabbare tider och förebyggandet av löparskador.

Emma Hällbacka

1988 • Göteborg

#38

•

14 april 2016 kl 17:28

Gilla

OT men jag hittar inget med google: vad händer med Johan Larsson i Lund? =)

Thomas Abrahamsson

1988 • Stenungsund

#39

•

15 april 2016 kl 19:04

Gilla

Jag springer milen på strax under 40 och är 177"lång" och 80kg tung. Hade iofs varit skönt att komma ner till 75kg innan Göteborgsvarvet. Tror min vikt helt klart är för hög i längden om löpning är något jag vill syssla med hela året. Tror tex knän tar för mycket stryk.

Hade jag satsat på bara löpning hade nog sub70kg varit mitt mål! Tror Amirs tanke är smart, men kanske inte så lätt för alla i praktiken :)

Anders F

1973 • Umeå

#40

•

25 april 2016 kl 13:44

Gilla

Lånar denna tråd, såg på livesändningen från Boston marathon för ett par veckor sedan. Kommentatorn hade tittat på för topp-10 i marathon i världen under tre år.

Män
1980 1.73m 63kg (BMI 21)
2000 1.69m 55kg (19,3)
2014 1.70m 54kg (18,7)
Kvinnor
1980 1.67m 51kg (18,3)
2000 1.66m 48kg (17,4)
2015 1.62m 46kg (17,5)

Ser ut som framförallt männen blivit lättare, vore intressant att se fler år.

< < < 1 2 3 4 > > >

Endast registrerade medlemmar kan posta inlägg till forumet. Registrera dig här eller logga in ovan.