Löpning Kom igång 99 inlägg 11582 visningar

Hur behåller ni motivationen utan lopp?

Helena Blomkvist
1983 • Boden
#1
18 mars 2020 - 12:33
Gilla
Även om det är en liten sak i den stora kris som råder så kan jag inte låta bli att känna mig ledsen över att de flesta lopp jag sett fram emot nu är inställda. Jag är ny löpare, har tränat i lite mer än ett år och är ständigt rädd att tappa motivationen och det flow som ändå hållt i sig i över ett år! Loppen är ju en bra morot och jag hade tänkt genomföra min första halvmara här under våren. Att bara springa distansen på egen hand känns inte kul :/ Och att en hel varmperiod (vår,sommar,höst) ska passera utan belöning känns tufft. Vintern har man ju plågat sig igenom ??
Hur tänker ni andra för att behålla motivationen? Framför allt ni som inte har sprungit i flera år där det sker nästan automatiskt.
Jag hoppas innerligt att det ska vara nog med den egna vinningen (hälsa, nöje) men jag vill verkligen inte tappa det nu!
< < < 1 2 3 4 5 > > >
Hasse A S
1953 • Munkedal
#21
20 mars 2020 kl 10:13
2 Gilla
Det kan vara svårt att hålla motivationen uppe, om man inte är van att träna. Jag tycker man ska passa på att utnyttja den "loppfria" perioden på många sätt.

- Känner man seg sliten, kan man ta ett par veckor med lugn träning
och rehab. För att sen starta upp träningen igen.

- Har man tänkt pröva ett nytt upplägg på träningen? Då är det ett bra tillfälle nu.

- Passa på och testa några nya löprundor.

- Gör en utvärdering av träningen. Det kanske finns tid för det nu?
Tävlingar brukar ju ta mer tid än träningar, så det bör finnas tid över.

Ja, hoppas alla fortsätter med sin träning och att "coronatiden" inte blir för lång.
1974 • Växjö
#22
20 mars 2020 kl 10:27
2 Gilla
Test lopp.

Om du träna inför ett lopp som skulle vara den 28 mars, göra det hemma. Kan bli svårt att spegla exakt upplägg, men efter Masters-SM i simning var inställd som skulle var idag till söndag, körde vi ett "lopp" igår kväll, 800m. 10 av 13 slog pers, 2 simmade snabbare än de har gjort på 6 år, och en var knappt en sekund efter sin pers. Nu på söndag köra vi 3-4 test lopp. Vi har tränat hårt inför detta och kroppen behöver ladda ur för att sedan kunna ladda om.

Jag har toppat de siste två veckor precis som jag hade tänkte om vi skulle vara iväg nu. Efter söndag ska man försöka glömma SM och lyfta blicken fram mot juli och hoppas Vansbrosimning inte bli inställd.
1991 • Norrköping
#23
20 mars 2020 kl 10:46
5 Gilla
Jag springer snarare för utmaningens än loppens skull. Jag är alltså ingen happy go lucky-person som ger sig ut på dagliga miljoggar "för att det är så underbart att springa!" utan det som får mig att springa åtta mil i veckan är tanken på att göra något som inte så många gör eller klarar. Det måste inte vara ett lopp så coronan medför inga större komplikationer löpmässigt för egen del.

I helgen ska jag köra ultraintervaller. För två helger sedan sprang jag sex varv i ett milspår. I april kommer jag sannolikt att försöka springa till någon stad eller liknande, alltså en halvdagsprocess. Man är mer taggad under ett lopp men det är ju på något sätt ett roligare minne att kunna tänka tillbaka på att man sprang Norrköping-Nyköping än att man deltog i "random" 60K-lopp.

Så mitt tips är att använda fantasin. Spring en massa i skogen och fixa utmaningar som känns motiverande. Min grundregel är att ha en stor utmaning varje månad och en lagom stor utmaning varje vecka(tänk stulet från Kilian Jornet). Det innebär i praktiken vanligt långpass(30-35K) i skogen varje vecka bortsett en gång per månad då jag gör något ultralångt.

Utmaningar jag gjort utanför lopp:
- Springa Norrköping-Linköping, pendeln hem.
- Tåg till Hälleforsnäs, springa till Eskilstuna via Sörmlandsleden, tåg hem.
- Sex varv i ett milspår, sällskap av olika personer på varje sträcka. Oväntat kul!
- Buss till Rejmyre för att löpa till Åby, Norrköping via Östgötaleden.

Så ska jag ge något tips så är det att använda fantasin, våra leder och kollektivtrafiken. Jag sitter inför varje helg inne på ledernas hemsidor samt Hitta.se och mäter upp nya och motiverande långrundor. Det fungerar väldigt bra.
#24
20 mars 2020 kl 15:00
Detta inlägg har raderats
1966 • Koskullskulle
#25
20 mars 2020 kl 15:25
Gilla
Hade några lopp som jag hade tanken att springa i år, men även andra cykellopp mm. Nu har jag inte så stora hopp att något blir av men det jag försöker motivera mig med är min Run streak där jag för tillfället är uppe i 123 dagar i sträck. Sen har jag planer på att hitta på några pass som motsvarar de tävlingarna jag planerade springa. Hittills funkar det.
HCL
1966 • Landet
#26
21 mars 2020 kl 13:52
4 Gilla
Hej Helena,
Jag tänker ungefär som Esther #9 och Marcus #19, jag lägger upp en övergripande plan och springer på för att må bra, vara aktiv och vara mitt bästa jag när det väl är dax för en tävling igen.

Sedan försöker jag lägga upp min löpning så jag inte känner att jag måste plåga mig igenom någonting, men då behöver man komma upp på en grundnivå så det känns bara skönt att springa en kortare sträcka i lugnt tempo, oavsett årstid (för min del är 5-7km i lugnt lugnt tempo bara en skön reset av hjärnan, ingen direkt trötthet).

Personligen så kommer en stor del av nuvarande motivation genom att jag nu lärt mig mer om löpning, förstår lite om dess olika delar, hur man kan tänka och planera lite. Jag lärde mig väldigt mycket genom Marcus #19 även kallad Mara Mackans bok "Löpträning mitt i livet" https://maramackan.wordpress.com/bockerna-jag-skrivit/
1967 • www.sapiens.se
#27
21 mars 2020 kl 17:26
1 Gilla
Tack för dom fina orden HCL. :-)
Åsa
1983 • Fagersta
#28
21 mars 2020 kl 18:35
Gilla
Allt kan hända i livet. Tålamod och anpassa sig till den rådande situation som råder. Hinner ju träna mer nu...även om små lopp innan större lopp är kul.
1969 • Norrtälje
#29
21 mars 2020 kl 18:41
4 Gilla
Jag vet vad som händer med midjemåttet om jag slarvar med träningen. Det är all motivation jag behöver.
1971 • ENSKEDEDALEN
#30
21 mars 2020 kl 22:48
Gilla
Helt klart är ett inplanerat lopp en morot när det gäller löpning men det kommer fler lopp och jag tycker att det är så härligt att springa ändå :)
Bengt
1979 • Vallentuna
#31
22 mars 2020 kl 08:47
Gilla
Min plan är att göra något likvärdigt på inställda lopp.

Ett ultralopp blir ett ultraäventyr, ett inställt marathon blir en mara i egen regi osv.

#32
22 mars 2020 kl 09:01
Detta inlägg har raderats
Helena Blomkvist
1983 • Boden
#33
22 mars 2020 kl 13:59
1 Gilla
Jag längtar till det går att springa i skogen. Har mest sprungit asfalt än så länge men tänkte ge mig på mer trail i år. Men här uppe där jag bor är skogen fortfarande snöbelagd och det som finns att roa sig med är skoterspår, vilket jag provat på en del och det är väldigt tungt.
Asfalten har inte heller kommit fram så just nu är det riktigt halkigt och det gäller att sätta ner fötterna på rätt sätt. Men vädret börjar vara mildare och solen ger mycket energi (och tyvärr slask). Jag har använt mig en hel del av löpbanden på jobbgymmet under vintern men nu är det stängt så då är det bara att he sig ut!

Jag ska fundera kring det som många av er skriver, att genomföra sträckan på samma dag och tid fast på egen hand. Det kan kanske vara morot nog att man nått målet ändå. Ska även försöka tjata med mig någon av mina vänner som lagt löpningen på paus under vintern att damma av skorna igen!
1986 • Falkenberg
#34
22 mars 2020 kl 20:44
1 Gilla
Jag är lyckligt lottad som bara till cirka 5-10% motiveras av att tävla. Träningen blir nästan ännu roligare utan lopp. Inte minst för att det frigör så mycket tid och energi på helgerna.

Sen kommer det förstås vara tråkigt de gånger under närmsta året som man är i sitt livs form och vet att man kunde ha gjort sitt livs lopp. Men i mitt fall finns det några få år kvar med möjlighet till positiv trend så jag är inte särskilt stressad över det :)
Andreas
1984 • Kävlinge
#35
23 mars 2020 kl 08:39
1 Gilla
Är det egentligen loppen som ger motivation? Blir inte träningen mer betonad på krav och "måste" om de bara handlar om lopp?

Sätt mål och ambitioner som inte har med loppen att göra. Låt resultaten komma av att man uppnått sina mål, inte tvärtom. Om man bara jagar siffror, om de så är miltid, vikt på vågen eller högre lön så blir man aldrig nöjd för de går att pressa siffror till oändlighet.
Bobby Ljung
1970 • Sävedalen
#36
23 mars 2020 kl 11:37
1 Gilla
Tror vi funkar lite olika där, Andreas #35

Mina 5 senaste lopp har betytt pb för mig, vilket sporrar mig något enormt, och jag längtar ut för att fortsätta att utvecklas :-)

Nu har jag en hel del träningsmål som också sporrar mig, så jag är nog en väldigt resultatdriven person över lag (på gott och ont).
1974 • Växjö
#37
23 mars 2020 kl 14:27
1 Gilla
vårt internt tävling torsdag kväll och söndag morgon var precis det jag (vi) behövde för att ser att vinter träning gav de resultat vi hade hoppas för.

Så nu gå vi över till nästa cycle/fas i vårt träning för att göra oss redo för de potentiella sommar tävlingar.
1991 • Norrköping
#38
24 mars 2020 kl 10:32
3 Gilla
#35 För mig är det självklart att det är loppen eller alternativt egna ambitiösa utmaningar som ger motivation, varför ska man annars löpa? Att löpa många gånger per vecka enbart för hälsa eller för att "det är härligt" är på tok för diffust för mig, det ger mig exakt ingenting. Det är drömmen om att längre fram och med hjälp av mycket träning göra något som för mig är extraordinärt som får mig att ge mig ut och springa. Det krävs liksom något väldigt konkret, det kan inte bara handla om en massa mjuka värden.

Jag tror att man mår bra av krav och måsten. Det är utvecklande, både löp- och personlighetsmässigt. Att aldrig bli nöjd är för egen del också en del av charmen. Du är ständigt på väg någonstans och det finns alltid något värre att göra. Den sky-is-the-limit-faktorn är härlig!
Mikael Lipschütz
1974 • Mölndal
#39
24 mars 2020 kl 12:27
Gilla
#38
Håller nog med dig här. Har aldrig förstått de som springer t.ex. 15 km och hämtar energi och bara njuter. Efter 15 km eller 8 km är jag trött och har bara fokuserat på nästa steg.

Att enbart ge sig ut för att jogga 3 gånger i veckan skulle inte ge mig nåt. Möjligen om det kompletterades med annan träning 8 gånger i veckan.
Men alla är vi olika :)

1967 • www.sapiens.se
#40
24 mars 2020 kl 12:40
Gilla
Jag gillar tanken om att ingenting är omöjligt och det alltid finns nya utmaningar och förbättringspotential att hitta och jobba på. Men att aldrig vara nöjd?

Om jag drar det till sin spets så tolkar jag det som att man gör en en kompromisslös satsning, för då har man verkligen gjort det man kan för att nå sin fulla potential. Annars tolkar jag det som att man ändå är rätt nöjd. :-) Personligen har jag för mycket annat som jag också prioriterar och blir tvungen att vara nöjd på någon nivå för motsatsen, att hela tiden gå och känna mig missnöjd är för mig ett jobbigt sätt att tillbringa mina dagar på den här planeten.
< < < 1 2 3 4 5 > > >
Endast registrerade medlemmar kan posta inlägg till forumet. Registrera dig här eller logga in ovan.