Löpning Träning 34 inlägg 8358 visningar

Träningsprogramen ger orimligt självförtroende?

1978 • Arboga
#1
1 oktober 2014 - 10:49
1 Gilla
Är det bara jag som reflekterar över hur lättvindigt olika personer hoppar på olika träningsprogram där det finns löften om mätbara resultat till programmets avslut?

Det är ju skitenkelt att hoppa på programmet ”Milen på 40min” och följa det så långt det går. Men det är ju en helt annan sak att programmet lever upp till det utlovande resultat dvs milen under 40 min. Jag tycker det är alldeles för lite förklaringar för förutsättningarna av programmet när man väljer dem. Bara för att man springer ett antal pass och mil i veckan så är det ju inte garanterat att man uppnår målet bara man följer programmen.

Men följer man trådarna med rubriker kopplade till programmen så är det just det som många verkar tro.

Är det inte lämpligt att skriva inte lite mera förklaringar för förutsättningarna till resp program. Gör man milen på 50min idag är det inte rimligt att man göra milen under 40min efter ett 12v program bara för att programmet heter så.
< < < 1 2 > > >
1975 • Göteborg
#2
1 oktober 2014 kl 12:38
6 Gilla
Personligen är jag tveksam till allt vad träningsprogram heter. Satsar man seriöst och målmedvetet tjänar man på att följa sådana, men då gärna i samråd med en tränare som vet hur man funkar och kan anpassa programmen individuellt. För oss andra Svenssonlöpare är det mer ett svar på den allmänt ökande ängsligheten i samhället. Istället för att våga lyssna på sina egna signaler och dra egna slutsatser vill man ha ett färdigt serverat svar, gärna av någon som kan ses som auktoritet. Målet med generella lösningar är att slippa tänka själv.

Det ligger i samma fåra som alla andra ängsliga frågor löpare vill ha svar på nu för tiden - Har jag rätt skor? Ska jag köpa kompressionstights? Hur ska jag optimera mina tre pass i veckan? Vilket lopp ska jag springa? Springer jag för snabbt? Vad ska jag äta för att bli bättre? osv. osv.

I majoriteten av fallen vet man redan svaret själv, man vill bara att någon annan ska bekräfta det så man själv slipper ta beslutet om det var rätt eller fel. Klarade man inte milen på under XX minuter efter att ha följt programmet så kan man alltid skylla på att det var programmets fel snarare än ens eget. Eller så kan man kastas ner i förtvivlan över sin egen dålighet för att man inte uppnådde ett standardiserat resultat efter ett standardiserat träningsupplägg.

Alltid finns det något man kan göda sin prestationsångest med, för målen hägrar oavbrutet där framför oss. Frågan är om det är målen i sig eller resan dit som är det viktigaste...
1975 • Hässelby
#3
1 oktober 2014 kl 13:35
1 Gilla
Jag är väl heller inget fan av standardiserade träningsprogram, men jag ser inte riktigt samma farhågor som du gör, utan tänker mest att de inte tar hänsyn till uthållighetsprofil och hur mycket träning som man tål. Men har man lite självkännedom och huvudet med sig så tycker jag att de kan funka som en vettig grundidé som använda sig av och modifiera utifrån sina egna behov.

Tittar man på Kent Claessons program för 10 km på marathon.se så kan man se att man redan första veckan springa ett lätt distanspass på 8 km i 4:45-fart. Springer man 50 minuter på milen när man maxar så kommer man ju stöta på patrull redan där. Senare ska man även springa tröskelpass på 5 km med 4:12 som riktfart. Så jag inte kalla för "skitenkelt att hoppa på programmet ”Milen på 40min” och följa det så långt det går".


1967 • www.sapiens.se
#4
1 oktober 2014 kl 16:45
1 Gilla
Ja det är helt hål i huvudet att tro att samma program ger samma utfall för alla och jag förstår inte varför så många gör såna program. Jag antar att det säljer helt enkelt. Man vill ha något exakt i en värld som inte är exakt och sen får man upptäcka om det funkade eller inte. Man kan slänga in brasklappar som att du ska kunna springa så och så fort innan du startar men om en person redan tränar bättre än programmet och för det utfallet så faller det. En annan kanske tränar sämre men klarar det ändå.

Utgå från den kapacitet du har och hur mycket träning du kan/vill lägga och jobba därifrån. Sen blir resultatet vad det blir. En nulägesanalys på kapacitet och nuvarande träningsmängd, en titt på önskan och en värdering om det är rimligt. Sen planerar man utefter det. Eller väljer ett program som utgår från de kriterierna.
Martin Andersson
1978 • Bergshamra
#5
1 oktober 2014 kl 18:32
1 Gilla
Är det inte så enkelt att alla inte är intresserade av att nerda ner sig i litteratur, anlita en riktig coach eller söka upp en friidrottsklubb? Programmen är ju en enkel och billig/gratis quick fix som typ funkar hyfsat bra (om man inte går sönder).
1967 • www.sapiens.se
#6
1 oktober 2014 kl 18:39
1 Gilla
Så enkelt är det Martin. Men programmen borde utgå från var man står, hur mycket tid man kan/vill lägga ner på det och vilken distans man vill springa. Inte exakta tider. Tycker jag. Att "lova" tider är iofs en bra riktlinje för vad som kan krävas för någon sorts snittperson men blir lite knas.

Sen ger ju alla program en idé om hur man kan variera träningen och hoppar man på det med ett öppet sinne och med känsla för vad som är rimligt för en själv kan det funka utmärkt!
Martin Andersson
1978 • Bergshamra
#7
1 oktober 2014 kl 18:49
1 Gilla
Sen så är det väl även så att folk har olika drivkrafter. 30/40/50-årskrisarna, killen/tjejen som vill slå/bevisa något för polarna eller folk som har mer långsiktiga mål. Programmen funkar väl alldeles utmärkt för kategori ett och två.

/Killen som vill kunna slå sitt 15-åriga jag på 1500m
Anders Bergman
1975 • Stockholm
#8
1 oktober 2014 kl 22:20 Redigerad 1 oktober 2014 kl 22:44
Gilla
:) Jag älskar att följa program och har följt ett flertal vid ett flertal tillfällen. Det första programmet jag följde hoppade jag på för jag inte hade en susning om hur man borde träna för att klara av en halvmara. Nu har jag dem mer som riktlinjer och byter ut pass och flyttar om hej vilt efter behag. De fungerar mest som ett snöre att hålla sig till för att se till att jag får tillräcklig variation. Dessutom upplever jag det lite spännande med att öppna webläsaren och tänka: "Undrar vad jag ska få göra för kul den här veckan".

Men såklart... Jag håller med TS och andra i tråden till fullo att det oftast är oklart vilket program man bör/ inte bör välja. Szalkai's pass har ju åtminstone en liten beskrivning som ger en fingervisning. Fribergs program som Jogg tillhandahåller borde uppdateras då det är fullt av fel här och var. Dessutom så borde "någon" skriva någonting om till vem passet riktar sig. Som nybörjare hade jag bara tur när jag valde första gången.
Krzysztof
1959 • Huddinge
#9
2 oktober 2014 kl 00:59
Gilla
Ju längre distansen är desto bättre beskrivning finns tillgängligt. För att följa tex maraton programmet 3:30 står det på Marathon.se följande:
Du bör klara milen på runt 45 minuter för att 3.30 timmars målet ska vara realistiskt eller under 47 minuter vid programstart om du kommer från en period där du inte sprungit så mycket och vet att du har utvecklingsmöjligheter på milen. Programmet kommer utveckla dig
- Grundfarten på lugn distanslöpning och lugna långpass ligger på 5.15-5.30 min/km och om ditt mål är 3.30 på maran är det bra om din naturliga löp-fart på en lugn runda ligger kring detta fartspann.
Pär M
1969 • Umeå
#10
2 oktober 2014 kl 07:35
Gilla
finns faktiskt 45-års kris ÅXXÅ....ju :-)
1980 • Gröndal, Stockholm
#11
2 oktober 2014 kl 09:22
2 Gilla
2011 var jag på väg att lägga av med löpningen, eller i alla fall trodde jag att det var kört att förbättra mig - utvecklingen gick bakåt. Men en liten uppryckning på sommaren fick mig att göra ett "galet" försök att nå omöjliga sub40 genom Ulf Fribergs program här på jogg (jag hade 42 min som pb från två år tidigare). Väldigt överraskad och lycklig kunde jag nå detta mål, och har sedan dess fortsatt springa och förbättra mig. För mig var det lite av en crash course i seriös löpträning, även om jag inte längre följer ett generellt träningsprogram.

Som nybörjare var det svårt att bestämma själv vilka tider man skulle springa passen på, så det var väldigt motiverande att i träningsprogrammet ha tider för varje pass att sikta mot.
MagnusH
1973 • Kungsbacka
#12
2 oktober 2014 kl 10:34
1 Gilla
Som nybörjare köpte jag szalkais bok och har här i vår/sommar följt programmen för halvmara på 2h och 1.54h med lite modifikation. Jag har lyckats med målen som jag ansåg rimliga. Har man läst hela boken innan man kommer till träningsprogrammen så inser man vad som är rimligt utifrån sina egna förutsättningar.
Mikael Lipschütz
1974 • Mölndal
#13
2 oktober 2014 kl 11:00
3 Gilla
För mig har träningsprogrammen gett uppslag på olika typer av pass man kan köra.
Vissa vill följa ett träningsprogram andra inte. Vissa lyckas med att följa och andra inte. Behöver det problematiseras mer än så?

Problemet är istället alla självutnämnda experter runt omkring som vet precis hur du ska träna, äta och sova.
1974 • Örnsköldsvik
#14
2 oktober 2014 kl 13:27
2 Gilla
För mig som var helt novis för drygt 1 år sedan och skulle springa mitt första marathon (Stockholm) iår så var mara program helt enkelt ovärdeligt. Följde Marcus program och fick lära mig hur jag skulle träna. Då utgick jag från programmet nästan helt. Nu inför mitt andra marathon (Umeå 11/10) så använder jag mig av joggs program. Men nu vet jag lite mer om träningen än för ett år sedan och ändrar lite.
1959 • Rönnäng
#15
2 oktober 2014 kl 13:36
1 Gilla
Håller med Mikael L.
Körde Ulf Fribergs (joggs) program för 1.40 på halvmaran inför gbgvarvet för att gå under 1.45. Kom in på 1.42.30 och var supernöjd.
Dessutom blev vårens träning roligare och mer varierad än nånsin.
Tack vare detta så tränar jag nu, backe, olika typer av intervaller, springer på bana, kör långpass, fartlek, tröskelpass etc.
Innan så sprang jag ju bara min gamla vanliga femma gång på gång med nåt enstaka lite längre pass.
Jag hyllar dessa program och anser att de flesta av oss själva kan avgöra tillräckligt bra var vi står i förhållande till vad varje program kräver.
Jag inser ju tex att med mina 54 år kan jag inte svara lika bra på upplägget som en 25- åring gör.
Jens Sandahl
1969 • Sävedalen
#16
2 oktober 2014 kl 21:50
3 Gilla
Jag improviserade lite kring ett av Fribergs program under sommaren och hösten. Resultat: sänkte pb:t på milen med nästan två minuter och på maran med dryga kvarten.
1971 • Alingsås
#17
2 oktober 2014 kl 23:20
Gilla
Hmm, var det så bra Jens!?
Isf borde nog jag oxå improvisera kring ett sånt program. Men det får bli till våren, nu finns det väl inte något mer att göra åt resterande lopp under hösten förutom att hålla igång resp vila lagom inför starterna ändå? Förutom att anpassa farten på träningspassen då möjligen...
Jens Sandahl
1969 • Sävedalen
#18
2 oktober 2014 kl 23:25
Gilla
Yes Kjell, tydligen var det så bra! :)
Allsidigt program med intervaller, tröskelpass, distanspass och långpass. Så har man lite kreativitet till det och löpningen blir än roligare!
Anders Bergman
1975 • Stockholm
#19
2 oktober 2014 kl 23:35
Gilla
Har betat av Fribergs:

HM 1:50-program gav 1.48
HM 1:40-program gav 1:34
M 3:30-program gav 3:21

Efter det har jag blandat hej vilt mellan: 10k 0:40-program (ännu oprövad), HM 1:30 program som gav 1:29. I skrivande stund så kör jag Mara 3:00 men siktar på 3:10 och sätter fart och ansträngning därefter. Så jag kan verkligen inte klaga på att programmen inte håller vad de utger sig för.
1971 • Alingsås
#20
2 oktober 2014 kl 23:47
Gilla
Det ser ju kalasbra ut där Anders B. Men hur lång tid tog det dig att börja med att komma under 1:50 till att komma under 1:30 på HM.Kan väl knappast varit gjort på under två säsonger? Eller var det 1:50, 1:40 & 1:30 per säsong tre år i rad?

Om du gjort ett sådant hopp per år bör jag (som gjort 21,1 på 1:46) kunna träna mej ner under 1:45 utan särskild risk att misslyckas.
< < < 1 2 > > >
Endast registrerade medlemmar kan posta inlägg till forumet. Registrera dig här eller logga in ovan.