3 oktober 2014 kl 11:14
Min syn på det hela, nyckeln är att inte tänka så förbannat på foten alls och att inte krångla till det! Det finns absolut framgångsrika, supersnabba löpare som sätter i hälen först MEN de dunkar inte i hälen hårt långt framför kroppen med ett långt utsträckt ben och sätter all tyngd där utan kraften kommer senare i steget med foten mera centralt under kroppen.
Nyckeln är att springa med en relativt hög stegfrekvens även i måttliga farter (även om stegfrekvensen till viss del är beroende av farten även om t ex Pose hävdar annorlunda, med en högre fart går frekvens upp för de allra flesta).
Nyckeln är också att ha höften i en bra position, en lång stolt hållning är en bra beskrivning, "hög höft" läser man ofta, "en femkrona mellan skinkorna" är en annan beskrivning vilket säkert någon provat...dock inte jag...jag brukar tänka "in med svanskotan" men springer man stolt och upprätt är man en bra bit på väg.
Att nöta in en hög stegfrekvens är något som tar tid och går inte naturligt över en natt. Att springa mer är ett effektivt sätt att få ett bättre, effektivare löpsteg. Precis som en golfsving, en backhand i tennis o s v blir en rörelse bättre ju mer den utövas.
