Löpning Träning 13 inlägg 1799 visningar

Ett "off år" från tävling osv, hur tänka?

1989 • Alingsås
#1
3 februari 2022 - 09:00
Gilla
Jag har haft många funderingar på hur jag skall tackla året som kommer. Har sedan min 30k-tävling på Gotland inte kännt att jag kommit tillbaka alls. Jag har haft tvivel på vad jag faktiskt vill göra. "Äsch, jag satsar allt på crossfit ist" och liknande tankar har swishat i mitt huvud det senaste.
Grejen är att jag vill göra allt, älskar verkligen löpningen, och jag VILL kunna ta 20k i fjällen när jag är där på sommaren. MEN, jag älskar verkligen styrketräning och crossfit också.
Jag har dessutom precis köpt en vovve, som jag i framtiden skall ha som löparkompis, men innan dess är det månader då vi inte kan börja springa ihop - vilket innebär mycket tid då jag behöver vara med henne - ist. För löpning.

Jag funderar på att ta ett "sabbatsår" från allt som har med prestation, ultra och tävlingar att göra. Men, vill ju fortfarande kunna springa mina 20k i fjällen när jag är där.

Så, hur skulle ni tänkt i denna ambivalens?
Det viktigaste är att kunna köra typ 20k backigt om jag VILL, utan att vara förstörd efteråt, och ändå känna mig stark under passet...
Men, utan valp har jag de BRA veckorna hamnat på 50k... hur skulle ni lägga upp mina veckor för att orka göra det jag vill? Utan press på massa distans i veckorna osv.?
Jag skulle ju också vilja känna att det finns energi till crossfit eller styrka 1-2gånger i veckan liksom... så sjukt svårt.
Det kanske är omöjligt, och något jag bara får leva med om det inte går... Det får bli ett "kass år" I så fall...
Säker missat massa tankar, men hjärnan är kokt i bajs ( 😜) av dålig sömn och ingen vila!
Vad tror ni? (Min träningshistorik ser ni i dagboken)
1980 • Staffanstorp
#2
3 februari 2022 kl 16:18
2 Gilla
Vi är kanske en bit ifrån varandra då jag för statistik för glatta livet och älskar intervallpass och hård medeldistans, men vad jag ändå tror på för var och en är att hitta lusten. Att nöja sig med att ge sig själv ramar att spela inom och utgå från det lustfyllda, inte gifta sig med ett mängd- eller tidsmål som kan tynga en. Känns det segt -vänd hemåt; känns det piggt -fortsätt. Kanske kan målet vara känslan?
1989 • Alingsås
#3
3 februari 2022 kl 16:30
Gilla
Jag skall ta med mig den funderingen, fördjupa mig i tanken och känslan och se hur det landar för mig! Det känns ju som en ganska enkel sak, men jag har alltid också sprungit på schema, snackar gärna tempo och distans osv. Vill alltid prestera på tävling och tränar ändå till viss del - för att det är kul att prestera liksom...
Men när allt inte funkar blir ju det ett stresspåslag istället... så - hitta "känslan" kanske är det rätta just nu! Tack för input och idé!
1980 • Staffanstorp
#4
3 februari 2022 kl 16:41
2 Gilla
En tanke jag tog med mig från Staffan Dahlgren här på Jogg för länge sen och som bitit sig fast alltmer sen jag började tävla som veteran är "bli den bästa löparen jag kan bli utifrån mina förutsättningar". Ibland är förutsättningarna bra, ibland sämre; det går inte att sätta pers varje gång för sett på så vis kan varje missat tidmål ses som ett misslyckande och det är ingen vidare känsla.

Att kalibrera t.ex. målet för nästa tävling eller träningsmånad utifrån var man befinner sig här och nu har hjälpt i att hitta och behålla lusten för min del. Flera gånger har jag varit fullt medveten om att formen varit en bit från toppnotering och ställt om eller helt skrotat det och gått på känsla och sprungit över mållinjen med en euforisk känsla trots en bra bit från pb -och sen gått in i den fortsatta träningen med större energi. Jag tänker att modellen kan omsättas även till träning och kalibreras just för det här passet, den kommande veckan eller vilken horisont som än känns rimlig.
1979 • Göteborg
#5
3 februari 2022 kl 22:14
Gilla
Hej. Hm. Det låter inte som en lätt ekvation. Jag är varken fysio- eller löp-expert så ta det för vad det är (meta-diskussioner om det här inlägget undanbedes). Hursomhelst: Jag hade delat upp det första halvåret i två block. Block 1 fram till mitten av April.

I första blocket fokuserar du ohämmat på crossfit och styrka. Löpträningen för bli sekundär. Du fyller upp med lätta löp-pass emellanåt baserat på känsla/energi för dagen och om du har tid över. Oroa dig inte om löpvolymen inte blir något att skryta om.

I Block två blir det omvänd prioritering. Du fokuserar på att öka löpvolymen till din normala och väver in ett, eller ett par, backpass i veckan. Styrketräningen får du då via backlöpningen. Träningen blir lite mer specifik mot sommarmålet. Crossfit-träningen för då tyvärr anpassa i frekvens och/eller intensitet så att du verkligen är fräsch inför löp-passen. Å andra sidan kanske valpen börjar bli redo att ge sig ut och vårsolen lockar vid det laget (förhoppningsvis). Så det kanske blir naturligt.

Så hade jag löst det i alla fall. Som sagt..Ta det för vad det är.
#6
3 februari 2022 kl 22:14
Detta inlägg har raderats
#7
3 februari 2022 kl 22:15
Detta inlägg har raderats
1991 • Stenkullen
#8
4 februari 2022 kl 08:04
1 Gilla
Hej Clara!

Jag känner igen mig i det du skriver. Att alltid vilja prestera mer av något specifikt, men också att ha känslan av att vilja mer av allt. Och så kommer ju inslag av livet också... det kan vara hundvalp, mycket på jobbet, sjukdom, skada eller andra saker som tar ens tid och energi. Att behöva bromsa upp, pausa, komma tillbaka, pussla ihop, hitta ny motivation osv.

Jag kommer alltid tillbaka till: Varför gör jag det jag gör? Varför springer jag ens? Är det enbart för mätning, prestation och medaljer, eller är det också för att jag blir lycklig och får både psykiska och fysiska fördelar av att springa? Svaret är ju både och. Men mest det sistnämnda. Vad är ditt varför?

Det kan till och med vara nyttigt att göra uppehåll från tävlandet, och hitta den där drivkraften och lyckan i sin träning utan att tävla. Prestera för sig själv och få chansen att bygga upp andra förmågor hos sig själv, som gör dig starkare inifrån och ut och ger dig mer motivation till framtiden. Träna det du hinner, det du blir glad och mår bra av. Och lägg tid på det som du har framför dig nu, lilla valpen. Acceptera att "just nu är det såhär, och det är okej."

Jag tror absolut att du kan fixa att springa 20k på fjället utan att träna specifikt löpning vissa km i veckan. MEN, det kanske inte blir exakt den tiden eller nivån som hade blivit annars. Men kanske får det ändå vara good enough?

Lite tankar från mig, kanske något kan hjälpa att minska stressen. Ta hand om dig och njuuuuut av tiden med valp. Det är lite jobbigt nu, men sedan saknar man det. :)
1979 • Göteborg
#9
4 februari 2022 kl 11:51
Gilla
Jag tror det är bra med en personlig och ärlig "prioriteringslista" både på kort och lång sikt. Bara för att man prioriterar en sak högre för tillfället behöver ju inte betyda att det försvinner helt... när omprioritering sker senare (efter exvis ett år eller halvår) så lägger man bättre till i att gör det man vill då än att lägga ner helt. En reflektion!
1971 • Nykvarn
#10
4 februari 2022 kl 13:20
4 Gilla
Tack för omnämnande Kalle och roligt att du lagt det på minnet och kunnat tillämpa det.

Jag tror att det är bra att lyssna inåt, inte inför varje pass man känner motstånd inför men över längre perioder. Det jag motiverades av förra året/förra säsongen/för två år sedan/för ett halvår sedan kanske inte är samma sak som jag motiveras av nu p g a olika omständigheter. Prioriteringar förändras, tid till förfogande och energi kan också förändras.

Ibland är långt och lugnt mest lockade, ibland kanske kort och intensivt.

Jag tror att det bra att regelbundet checka av med sig själv frågor som:

Varför springer jag?
Var tycker jag om att springa, vilka miljöer ger energi, är det bana eller skogen?
Vilka slags pass ser jag mest fram emot och varför då?
Vilka slags pass "fasar jag"/känner jag olust inför? varför då?
Ett pass som varit bra, vilket pass är det, ett pass där du kände dig extra uthållig eller kanske extra snabb?
Vilka är mina styrkor och svagheter

Och, kanske den viktigaste frågan av alla i dessa uppkopplade tider:
Hur skulle jag springa om ingen "såg på" eller fick veta? Kanske verkar löjligt men fundera igenom det. Inget jogg.se, inget Strava eller Instagram, skulle du fortfarande springa? Springer du för någon annans skull eller för din egen skull? Skulle du förändra något?
Bertil Wennström
1952 • Älta
#11
4 februari 2022 kl 16:44
2 Gilla
Grattis till valpen! Kan eventuellt bli en bra löparkompis men viktigast är att hon blir en kompis i vardagen.
Om jag förstått det rätt så handlar ditt löpande inte om en elitsatsning? Även om det skulle vara det så är det viktigaste att känna en motivation och go känsla av träningen. Tävlingar ska man springa när man mår bra av det och det inte endast blir en jakt på tider, placeringar och prestationer. Lättare sagt än gjort! Själv höll jag upp tävlandet i 32 år. Jag har väldigt lätt för springa och gjorde väldigt bra resultat utan egentlig riktig träning och fokus. Men prestationsångesten kom som ett brev på posten och jag förstod att ta nästa kliv och bli (kanske) riktigt bra krävde så mycket mer. Då försvann min motivation och träningen blev ett tvång, då slutade jag helt enkelt att springa. Under dessa år sprang jag några gånger på sommaren och det var allt. 32 år senare kom suget tillbaka och jag bestämde mig för att springa ett Marathon till och det har blivit 7 till. Jag gör bra resultat men tränar utan klocka, pulszoner, träningsprogram och bokföring av löpandet. Känner jag inte för att springa en dag då vilar jag och känns kroppen bra så blir det mer kvalitet på det passet. Så låt inte löpandet bli ett måste, spring för att må bra och under vissa perioder känns det kanske bra att träna lite hårdare. Gör det då men lika viktigt är att när känslan motivationen inte finns ta det lugnt och njut av andra delar av livet!






Hasse A S
1953 • Munkedal
#12
5 februari 2022 kl 10:01
1 Gilla
Många har redan delat med sej av dina råd till dej, Clara.

Det är svårt om du vill göra mycket. Tänk också på att om du tränar mer, måste du få mer sömn och näring. Få balans i livet.

Även om det är svårt, försök prioritera och se vad du kan hinna med och vad du måste låta gå på sparlåga. Har du skaffat hund, så lär mycket tid gå åt för att den ska bli en trygg och stabil hund. Den tiden du lägger ner på den som valp, får du tillbaka senare.

Hoppas att du får ihop alla trådar och kan göra det du helst vill.
1989 • Alingsås
#13
5 februari 2022 kl 11:04
2 Gilla
Tack så himla mycket, allihopa, för fina funderingar och tankar! Jag förstår att jag inte är ensam i en stor/rejäl livsförändring på kort tid. Jag tar verkligen med mig allas tankar, och har redan börjat fundera djupare i vad jag verkligen vill IDAG, vad jag BEHÖVER idag, vad jag vill i framtiden och behöver i framtiden! Viktigt att vara här och nu, men samtidigt sträva framåt också.

Löpningen är def. Någon JAG gör för MIG, det ger mig glädje, energi och ro. Det är det enda jag är helt säker på just nu! Jag hoppas kunna skriva en rad till här snart, där jag landat i alla tankar ni gett mig!

Tack åter igen!
Endast registrerade medlemmar kan posta inlägg till forumet. Registrera dig här eller logga in ovan.