Marieberg Galleria Marathon

Nu är det gjort! Maradebuten avklarad!

Behöver nog smälta denna upplevelse innan jag kan skriva nåt vettigt. Blandade känslor men jag tror att det är övervägande positiva!

Loppet gick enligt plan i ca 2 timmar sen dog framsida lår. Pulsen steg enligt plan i 1,45 timmar sen kunde jag inte hålla steget och pulsen sjunk resten av loppet!

Haft bra kontinuitet i träningen under grundträningsperioden och kände mig så förberedd man kan vara inför maradebuten. Uppladdningen har också gått bra så jag har inga ursäkter. Mina ben fixade helt enkelt inte denna fart under så lång tid på detta underlag.

Starten gick och vi var ett gäng som drog iväg i tät. Svein-Erik Bakke (som jag inte hade koll på vem han var) drog ifrån redan på första varvet och jag, Tomas Fridh, Lars Emanuelsson och Andrew Maier i en andraklunga.

Redan på andra varvet sprack det upp lite i tät och jag fick börja fokusera på mitt eget lopp. Såg inte norrmannen alls och hade inga tankar på att gå ikapp.

Upptäckte att pulsbandet inte hade nån kontakt och pulsen låg på över 200 vilket inte stämde. Blev lite stressad då planen var att springa på puls för att inte riskera att gå på för hårt i början. Vid ca 7 km efter 20 varv plockade jag bort pulspucken och hällde lite vatten ner i linnet. Satte tillbaka pucken och fick nu kontakt med bandet. Pulsen låg nu runt 170. Pulsplanen var att inte gå över 170 första timmen, inte över 175 andra timmen.

Höll planen och sprang i ca 4,09-tempo.

Varven rullade på men jag kände redan tidigt att låren tog stryk av underlaget. Hade ingen riktig koll hur det såg ut varken framåt eller bakåt men hade varken varvat eller blivit varvad av någon i tät. Runt milen nånstans kom Andrew ikapp och drog förbi i en fart som jag inte kunde hänga med i. Några varv senare såg jag dock att avståndet fram inte ökade och tänkte då att vi kanske kunde springa ihop. Jagade ikapp och sprang och snackade nåt varv. Kände sen att det gick lite för långsamt och vi sa "ses senare" åter igen 2´a.

40 varv passerades på 58,42 vilket innebar att hoppet fortfarande fanns för SUB 3. Sprang vidare fortfarande solo med fokus på att göra mitt eget lopp. Tog sikte på halvmaran för att få en bra tidskoll. (svårt att räkna på tempo och tider med udda längd på varvet. 60 varv på ca 1,29,00. Hoppet lever!

Dock börjar låren stumna och jag får slita allt mer. Dock får jag lite energi av att ta ledningen i loppet då jag plötsligt är ikapp ledaren. Förvånas lite av att Svein-Erik Bakke inte hakar på utan släpper iväg mig nästa direkt. (låg som mest ca 40 sek före mig) Fortsatt sololöpning igen.

Vid 80 varv och 1,59,20 timmar så knöt sig låren ordentligt och här nånstans så börjar pulsen sjunka då jag inte kunde hålla uppe farten. Ber Johan om lite salt och får några salta bilar. Springer ikapp Hasse som ser på mig att jag har saltbrist och ger mig en av sina saltvattenflaskor. Hasse springer med mig några varv och instruerar mig att dricka av saltvattnet under 2 varv för att sedan ta sportdryck. Upplever inga stora förbättringar men gissar att förfallet varit ett faktum utan den support jag fick. Fick kriga ordentligt både fysiskt och mentalt mellan varv 80-100. Nära 100 varv så hugger det till i höger sida av magen, en håll-liknande känsla men 7 resor värre. Efter nåt varv tvingades jag stanna (ca 10 sek) och sträcka ut och smärtan släppte. Dock kom den tillbaka direkt när jag började springa igen och stannade då vid varvning och testade lite Cola. Smärtan mildrades men försvann inte. Blev dock bättre och bättre. Nu fortsatte istället kampen mot krampen i låren.

100 varv 2,30,05 (Snitt 4,16) och SUB 3 är utom räckhåll och allt fokus ligger på att komma i mål i ett stycke. Dock lite lättare mentalt då 20 varv känns som nedräkning. Avståndet till Bakke var som mest ca 45 sekunder. Men med ca 17 varv kvar kommer återigen Svein-Erik Bakke ikapp och håller nog 1 min/km högre fart och jag hade inte en tanke på att ens försöka ta rygg. Nu ligger pulsen på runt 165 vilket är 10 slag under anaeroba tröskeln där jag tänkt ligga i detta skedet av loppet. Tar nu ett varv i taget och stannar till vid 2 st tillfällen för att ta en mugg Cola. Fantastiskt skönt att komma i mål och fruktansvärt ont i låren. Lite yr av vätskebrist och ostadig på foten när Jonas Brännmyr ropade att han ville ha en intervju och jag haltade dit. Nöjd trots allt med en 2´a plats och 3,05,46 i min debut på kanske inte det snällaste underlaget.

Fick fina priser för besväret och en ny löparkompis på köpet. Pratade en hel del med Svein-Erik efter loppet och skjutsade honom till hotellet. Svein-Erik berättade om att han vanligtvis tävlar terräng på distanser mellan 8-16 mil och varit med i Norska landlaget i uppförslöpning.

Stort tack till Johan och Hasse för all support!

Hela spektaklet filmades och det finns även ett antal intervjuer.
http://www.na.se/orebro-lan/orebro/se-galne-norrmannen-vinna-maratonloppet-i-mariebergs-galleria-detta-ar-lite-for-kort
https://www.youtube.com/playlist?list=PLX0NOH_bjGMcXUTXb1VqRIgIXKcS0F6w_

5 k Splitar
20:05, 21:25, 21:00, 21:50, 21:20, 21:55, 23:00, 24:50

10 k Splitar
41:30, 42:50, 43:17, 47:48

Halvmarasplit
1:29:00, 1:36:46

Snittempot per 5 k
4:01, 4:09, 4:11, 4:13, 4:13, 4:15, 4:16, 4:23

Detta innebär att jag höll SUB 3 planen fram till 35 km i 4:16-fart.
Blir intressant och se om benen kommer hålla bättre på annat underlag.

En lärdom jag tar med mig till nästa mara är att dricka mer i förebyggande. När väggen kommer är det för sent! Värmen kan ha påverkat hur mycket jag svettades också.

Pulsen är inte justerad. Vet inte hur jag ska räkna bort de första 7 km så att det blir rätt.