IAU 24h World Championships

Misery. That’s the only word to describe this, the goal I’ve aimed for 1,5 years now, and it started to fall out of my hands already after 5 hours.

Obviously I was so not focused in the end that I’d even forgot to stop my watch 🙈

Activity temperature via POD 2: 13°C ~ 33°C
1368 Training Load
-- from COROS

Har svårt att samla tankarna och intrycken av helgens VM i Albi. Detta var det osannolika scenariot för mig, utvecklingen av ett lopp som jag aldrig tidigare varit med om, att inte kunna vända på problemen jag fick. Att tvingas acceptera att bara gå i 8 h i sträck, när magen gjorde det omöjligt att springa längre än något varv innan nästa totalkrasch.

När man satsat på ett mål i 1,5 år, årets SM var bara ett delmål på vägen, så har hjärnan väldigt svårt att acceptera att det var just på det här viset det skulle bli. Jag var beredd på kampen, på problemlösning, på smärta och på att forcera negativa tankar. Men inte riktigt på utgången att det inte skulle skulle gå att göra annat än att gå till slut.

Jag gjorde till slut det jag hade lovat mig själv och andra i alla fall och höll mig kvar på banan alla timmar, det tar jag med mig. I övrigt svårt att se vad mer jag kan ta med mig av min egen insats i detta, men tar med mig fina dagar tillsammans med det svenska laget 🇸🇪 fint snack och häng med ultravänner, flera nya vänskaper, samt att jag trots allt tävlat på ett VM, det är inte många förunnat.

Nu blir det en process att landa efter detta och se klarare hur vägen framåt ska se ut.