Skogen äntligen

Tre veckor sedan förra försöket med distanslöpning ute, det som verkligen gick helt uselt. Efter detta haveri bara korta löpsnuttar då och då på band.
Nytt försök alltså. Körde till Skrylle och tänkte 5 eller 7 km, i mycket lugnt tempo. Gåpauser vid behov.
Mycket nöjd med att jag fixade en hel mil men mest nöjd med att det var klart hanterbart ur smärtsynpunkt och att benen faktiskt fanns där.
Långsamt absolut, men än sen? Långsamt är det nya snabba. Slow Running är trendigt.
(Sedan var ju de branta uppförbackarna från 7 - 9 km komiskt tunga, kunde likaväl ha gått där men det blev en sorts envis jogg trots allt. I övrigt helt ok.)