TräningI stort sett alla större arrangemang har tjejlopp. Antingen som egna varianter av orginalet, t.ex. Tjejvättern som marknadsförs i rosa som det "sociala loppet". Eller som helt egna lopp, t.ex. Tjejmilen och dess nya syster Tjejmilen 21K som lanseras som "en perfekt utmaning för dig som sprungit Tjejmilen".
Etnologen Karin S. Lindelöf har i flera år forskat kring ämnet. För några år sedan skrev hon bl.a. artikeln "Om tjejlopp: Tjejfest eller seriös satsning?” Nu är hon och kollegan Annie Woube på gång med en ny bok och eftersom frågan är glödhet ville vi höra mer.
Varför är tjejlopp så stora, vad är grejen?
Det är flera saker. Det vi fått fram i forskningen är:
1) De lär kvinnor fysisk styrka och kroppsligt och mentalt självförtroende. Kvinnor får genom dessa lopp chans att uppleva en kropp som är i rörelse, funktionell och stark – och att finna och känna glädjen i detta.
2) De medger en möjlighet att sporta och delta i motionslopp på andra sätt än genom den maskulint definierade idrottsnormen om tävling, tider, utmattning och konkurrens.
3) Det enkönade sammanhanget gör dessutom att betydelsen av kön i en bemärkelse försvinner och att själva idrottandet hamnar i fokus. I och med att alla deltagare är kvinnor så försvinner jämförelsen med män.
4) Genom tjejloppen initieras kvinnorna i och får tillgång till en sportvärld som oftast är förbehållen män.
5) De synliggör sportande kvinnor som kollektiv, vilket förändrar normer både för vad en idrottare är och vad en kvinna är. I och med tjejloppens storlek och karaktär tar kvinnor som idrottar plats i det offentliga rummet. Detta gäller dels i samband med själva tjejloppen, men spiller också över i all träning.
6) De innebär samtidigt en befriande osynlighet för den enskilda deltagaren, i och med att hon uppgår och försvinner i den stora massan, istället för att vara den enstaka, avvikande ”tjejen” som springer förbi. Detta beskrivs som en härlig upplevelse, och i vissa fall som en avgörande förutsättning för att man ska våga anmäla sig till ett lopp.
Vad finns att säga om inramningen?
Tack vare det enkönade rummet framträder själva idrottandet, och den egna kroppens förmågor. Känslan av ”Jag kan!” förstärks tillsammans med väldigt många andra kvinnor. Samtidigt som utformningen av det sociala och kommersiella kring loppet reproducerar snäva stereotyper om att vara kvinna, vilket förminskar betydelsen av deltagarnas prestationer.
Utmaningen ligger därför i att lyckas få den fysiska och mentala prestationen att bli huvudfokus även i tjejloppen – och att loppen inte skall ses som "fegisvarianter" utan erkännas som de prestationer de faktiskt är. Detta är också deltagarnas uppfattning.
Många som springer tjejlopp betonar prestationen. Vad ligger i det?
I tjejloppen upplever många kvinnor att konkurrensen med andra deltagare och tävlingsaspekten är extra viktig – även om inte arrangörerna lyfter fram den, utan snarare tonar ned tävlings- och prestationsmomentet. Flera deltagare uttrycker att de sporras i sin egen prestation av att det finns många (uteslutande!) kvinnor att tävla mot om placeringar och resultat.