Foruminlägg av Mats Nordqvist

< < < 1 2 3 4 5 6 > > >
#1
3 augusti 2010 kl 20:47
Gilla
Har haft /har samma eller liknande problem. GIck upp alldeles för mycket i träningsmängd ( från 50 till 100 k i veckan) och sprang samtidigt många höjdmeter. Fick lite ont på utsidan hälen efter ett intervallpass, men pressade mig ändå iigenom en långrunda m ca 800 höjdmeter stigning dagen efter, o sen var det gjort. Kunde knappt gå, allra minst i trappor. Smärtan koncentrerad till ett område stort som en lillfingernagel på fotens yttersida där achilles fäster. Tog en vecka vila med voltaren, tänkte det skulle räcka. Prövade igen - kom tillbaka, så lite vila, så igen - kom tillbaka (promenader gjorde ont). Gick till fysipterapeut som inte gav mig någon direkt diagnos (har hittat några på nätet som jag glömt - var ändå samma förslag till rehab) annat än en överansträning. Fick erbjudande om inlägg för hälen som jag tackade nej till - var för svampinga, kände redan innan att det gjorde ont med skor med hälsvikt. Fick också ett träningsprogram som byggde på ett snedbräde (25 graders lutning - byggde ett själv), med stretchövningar + tåhäv med fokus på eccentrisk fas. Alla övningar utförs på detta bräde. Verkar ha varit lösningen för mig. Är nu uppe i 50k igen, har av och till en aning ont men full kontroll över det. Vilar varannan dag, och kör ingen träning i högre fart. Så fort jag känner smärta när jag springer, går jag til dess det känns bra, o så springer jag vidare. Har haft 20+km runder med 400+ höjdmeter.
Min rekommendation hade varit att direkt gå till en bra fysioterapeut. Väl använda pengar.
Och är jag borde lärt mig nu (inte första skadan..), så är det att följa regeln om att max öka träningsvolum med 10% från en vecka till en annan, vad än andra säger. Alla skador jag har haft har kommit vid överdriven ökning av träningsvolym.
#2
12 november 2010 kl 16:56
Gilla
Tror det er detta Oldboy syftar på (går i Oslo, t-bana kan tas till startområdet): http://www.skogsmaraton.no/
Grusväg, lite stig. Ganska tuff banprofil - de jag känner som löpt det menar man får lägga på 10-15 minuter jämfört med en "vanlig" mara. Har hört mkt positivt om loppet, men själv lyckats skada mig eller bli sjuk lagom till start hittils...
#3
26 november 2010 kl 15:47
Gilla
Vi har en begränsad möjlighet till återhämtning som är given av genetik, sötyp av stress i vardagen, matvanor, etc. Så länge vi är nybörjare, eller har en livssituation som är tillrättalagd för träning och/eller inte tränar så mkt (under 5 timmar i veckan) kan vi nog komna undan med det mesta. Annars är min erfarenhet att kombinationen av hårda intervaller o mängtraning bara leder till överträning och sjukdom. Korta intervall med full återhämtning emellan tycker tycker jag fungerat ok att kombinera med mängd, men då är det nog snarast ren fartträning.
#4
25 april 2011 kl 18:23
Gilla
Är ingen storfan av ihopklippta videosnuttar med medryckande musik, men de här två träffar precis där de ska.Den här kan jag se om hur många gånger som helst:: http://www.youtube.com/watch?v=bi0_sYun4n0
Och den här är nästan lika bra - bara klippet efter 3:02 är obetalbart: http://www.youtube.com/watch?v=_362jQVXK8k
#5
1 maj 2011 kl 21:01
Gilla
Har bara sprungit ett ultra, men det var definitivt det roligaste löpet jag varit med på (UltraBirken, 73km terräng), o det tror jag mkt tack vare att jag hade ett upplägg som fungerade för mig. Hade pga skador bara två månader på mig att träna (efter ca 2 månader uppehåll), Såg till att ha 5-6 långrundor ( 3 resp 3,5, 4, 4,5 o 5 timmar) som små "mini ultror", där jag testade mat, dryck o tempo. Min formel blev: 25 min löpning, 5 min gång. Varje femminutare: ät 1/2 energibar, 1 dos gel, 1/2 brustablett med energi+extra salt, vatten. Löpning aldrig så pulsen går över 80% av max. Gång alltid i högsta tempo (modell powerwalk). Om det är utför: löp, även om det kortsluter gångsektion. Om det är uppför: gå så fort pulsen börjar gå över 80% av max. Fungerade väldigt bra på träning - efter 5 timmarsrundan kändes det som jag lätt kunnat fortsätta ett par timmar till. När jag tilämpade det i loppet kändes det idiotiskt, eftersom nästan ingen annan gick i början. Efter ca 30km sprang jag om folk hela tiden fram till mål, och blev inte omsprungen en enda gång... Benen var förstås körda redan halvvägs, men totalt sett kände jag mig stark o full av energi ända in i mål.
Nästa gång jag kör en ultra tänker jag testa 18 min löp / 2 min gång. Tror att nyckeln är att gångperioden låter "löpmuskulaturen" slappna av, o sänker pulsen så att det är lättare att ta upp näring. Att inte gå alls, tror jag bara de som löper väldigt stor mängd har något att vinna på. Vad gäller utrustning hade jag en lätt ryggsäck med en camelbak o några gels / energibars + varma kläder. Vid varje matstasjon fick man lägga dropbags (i mitt fall en plastpåse med gels/bars för nästa delsträcka o en torr t-shirt/underställ). Så var det bara att byta den blöta t-shirten på kroppen mot en torr, ladda upp med nya bars, tanka upp camelbaken o fortsätta till nästa kontroll. Tog nästan inget av det som serverades av arrangörerna, utan körde på mitt utprövade schema. Tror säkert det går att bygga upp från halvmara på ett år, så länge kravet bara är att genomföra, Tror att A o O för att det ska bli en bra uppleselse är en ekonomisk o avslappnad löpstil, och en strategi för loppet som tillåter bra näringsintag.
#6
1 maj 2011 kl 21:31
Gilla
Nyfiken på hur andra gör ni får en infekstion i slutdelen av ett träningsupplägg för ett lopp. Har gått o fått en luftvägsinfektion nu tre veckor före göteborgsvarvet, och har tvingats till tre träningsfria dagar nu, mitt i ett för mig hårt träningsprogram (vad gäller kvalite). Är i min bästa form någonsin, o står nu inför utmaningen att inte tappa den till 21/5. Har för avsikt att köra en lättare vecka med mer fart: två kortare intervallpass, o så ett millopp lör, o ett lungt, lite längre pass på sön men efter detta är jag osäker på om jag vågar köra på med en sista "hård" vecka (ganska mycket mängd i halvmarathonfart) för att toppa form genom en lugn vecka före varvet. Hade ni valt att lämna det ursprungliga träningsupplägget, o i stället bara köra mindre mängd hela vägen fram till varvet?
#7
3 maj 2011 kl 08:25
Gilla
Tack! Har bestämt mig att så får det bli - hoppar tillbaka in i programmet. Ska jag vara ärlig har jag nog bara gott av vilan. Ser det som att sjukdomen bara förhindrar att en formtopp utlöses för tidigt :)
#8
6 maj 2011 kl 20:50
Gilla
Tror att negativ split är det ideala om man här ett bra löpstesteg och uthålligheten som krävs för en halvmara. Har man ett mindre effektivt steg, bra kondition men sällan springer över 10-15km kan säkert en hård start vara en idé. Är väl ingen idé att spara på benen om dom tar slut i alla fall.
Sen är det ju betydligt skojigare mentalt att avsluta hårt. Personligen tänker jag försöka hitta farten de första 3km, så hålla ett jämt 13k parti i så hård fart benen tål utan att stumma, o så vid kopparmärra se det som ett 5km lopp. Hör nog till kategorin som lever mer på löpsteg än kondition.
#9
13 maj 2011 kl 22:13
Gilla
Löparpass som uppvärming kan nog vara ok, men vad du gör, kör ALDRIG ett seriöst löppass före styrketräning av benen. Har tappat en löpsäsong på att köra frontsquats efter ett intervallpass (nästanruptur i ljumske som antagligen aldrig blir 100% bra). Efter ett hårdare löppass har du sänkta kolhydratreserver och sliten supportmuskulatur. Inte ett bra läge för att köra med vikter / mer krävande kroppsviktsövningar.
Tror annars som Kristoffer att kettelbells ( särskilt kettelbell swing) fungerar väldigt bra för att förbättra löpsteget tack vare att de lär en att få fram höfterna och generera kraft därifrån. För bålstyrka: raka benlyft är suveräna (t.ex hängande i chinsstången - fötterna ska till stången). Kräver en del träning för att få till, men det är väl använd tid. Vanlig bodybuilding typ av träning kommer bara att göra dig tyngre och långsammare löpmässigt; kör själv aldrig över 5 repetitioner (vill inte gå upp i vikt).
#10
23 maj 2011 kl 19:46
Gilla
Har haft en bra uppkörning till göteborgsvarvet (10 v med mycket kvalite o i snitt 50km i veckan). Sprang det på lite drygt 1.26, o kände mig inte särskilt sliten i mål (att vadkramp hindrademig att gå hårt de sista 2 km har nog en del betydelse). Känner mig helt restituerad nu (sprang lugna 10k idag). Funderar nu på vad möjligheten är att svänga om och försöka få till ett ok marathon. Har haft knappt ett långpass i veckan sista 9v, ca 20-25km de flesta med 15-30 min kvalitet i mitten eller mot slutet. Vad jag helt saknar är träning i marathontempo... Har kört två maror för några år sen (i betydligt sämre form än nu), så jag har en uppfattning om vad som krävs.
Grundplanen är satsa på en vecka uppkörning, så en mängdvecka där jag försöker få löpt ca 100km (men ha tre vilodagar) o sen backa ned de sista två veckorna. All träning i terräng motsvarande loppets, o all kvalitet de första två veckorna som stegrinslopp eller marathontempo.
Är det någon som prövat nåt liknande? Vill komma under 3.09, o det är en ordentligt kuperad bana (huvudsakligen på grus). Lite osäker på om det är en rimlig målsättning, eller om det är bättre att ta ett marathon senare på säsongen.
#11
28 maj 2011 kl 14:01
Gilla
Har löst det med att köra på tid ( 400m i 5k tempo är ca 88s för mig - rundar av till 90s ). Finns det tillgång till bana kör jag helst det, o använder pulsklockan bara för att registrera. Tycker Gps:en är för klumpig för korta intervaller, och gärna visar fel när armarna rörs mycket. Bäst funkar den när den sitter på ryggsäck vid långvarv / skidåkning.
#12
28 maj 2011 kl 19:27
Gilla
Håller med. Gäller f.ö alla intervaller - triggade på tid eller på gps. Borde vara ett tryck på röda knappen o så är fasen avslutad. Har varit igenom ett par intervallpass som varit mer fokuserade på pulsklocka än på löpning. Kan säkert vara värt att höra av sig till polar - det kan näppe vara våldsamma ändringar som ska till. Ska f.ö testa den nya G5 gps:en o se om den är bättre. Även om den inte är det (vore konstigt mtp at G3:an inte är särskilt bra), så är vikten värd det,
#13
6 juni 2011 kl 13:05
Gilla
@Tor: Intressant. Kanske man törs ta ut rullskidorna igen då. Var f.ö inte så länge sedan jag såg en rullskidåkare i störtloppställning längs en av vägarna här - ca 1-2km kraftigt brant utför, trafikerad och slutar i en rondell - räknar med att han låg i 60-70. Har överhuvudtaget ingen aning om hur han planerade ta sig förbi rondellen, men han verkade veta vad han gjorde.
#14
9 juni 2011 kl 19:35
Gilla
http://www.time-to-run.com/training/10k/
Har bara prövat sub 40 programmet, men det fungerade bra och var skoj.
#15
14 juni 2011 kl 19:12
Gilla
Min egna erfarenheter är att hård "stryketräning" (kan vara bodypumppass genomförda till dess man mår illa / bodybuilding typ pass med 3-4 set om 8-12 repitioner med <1 min vila emellan) fort bli det lilla extra som gör en sjuk om man redan ligger på gränsen med bara löpning. Dessutom ger den typen av stryketräning mjölksyra som drar ned konditionen. Håller man passen korta, ser till att stoppa 1-2 repitioner före man inte orkar mer, och undviker att gå över 5 repititioner för allt som har med benen att göra så går det nog fint. Om man ser på den mesta aktiviteten som bedrivs i gym, tycker jag den mer handlar om fåfänga än prestation / funktion.
#16
15 juni 2011 kl 19:16
Gilla
@Per: har kört en del högrepititionsträning (mest i cirkelträningsform) men tycker det tar ut alltför mycket av kroppens återhämtningsresurser, om huvudfokuset är löpning. Har aldrig känt att det ger en effekt som hjälper löpningen lika mkt som om man använt motsvarande tid på löpnining eller annan konditionsträning. Coreträning undantaget, men även här tycker jag mer fokus på styrka ger mer även löpmässigt.
@Peter: har styrketränat sen jag var 15 själv, första åren i ett källargym som jag var med och startade själv, Synd om du uppfattar den meningen som att jag är emot gymträning generellt. Var/är väl iofs OT, men på de komersiella gym där jag tränat har det varit stort fokus på att träna för att se vältränad ut, snarare än att bli vältränad. Du får inte använda talk, det är kö till de få fria vikterna som finns och golvet tillåter inte att du släpper stången från höjd.
#17
18 juni 2011 kl 22:33
Gilla
Ser att tråden fortsatt en del sen jag sist var inne, men jag känner ett behova av att förklara tidigare lite klantiga formuleringar.
Först: alla - också löpare - som inte styrketränar bör börja göra det. Oavsett hur. För vad det är värt: det finns ingen elitlöpare som inte gör det (även om kanske inte alla anväder gym).
Personligen tror jag alla har gott av att köra tungt (efter en tillräckligt lång period av att lära sig rörelserna rätt). Länken Åsa postade är i mina ögon spot-on.
Per menade tidigare att jag inte sa varför jag inte tycket högrepetitionsträning för benen var nåt att ha. Det tycker jag definitivt att det är.
Om vi med benträning pratar om i först hand knäböj, till viss del marklyft + benpressvarianter, tycker jag det är fantastisk träning.
Med högrep utgår jag ifrån typ 2-3+ x 12-20+ reps (kanske 1 x 15+ i vila/paus teknik också). Ser bara inte helt hur det är lätt att kombinera med löpning. Möjligen börjar jag bli lite gammal, småbarnsfar med taskiga sömnmöjligheter -> begränsad återhämtning. MEN högrepetionsträning för benen innebär också att man utsättar samma muskelgrupper och till del samma muskelfibrer som ska användas vid löpning för mer arbete, och för mjölksyra, och jag tror inte den typen av träning bör vara förstahandsvalet om man har ett mål om att göra bra tider i löpning.
Att det är uthållighetsträning innebär inte att det ger en uthållighet som är direkt överförbar till löpning, lika lite som att höga repitioner armhävningar nödvändigtvis hjälper mig som kanotist.
Uthållighet är i hög grad specifik för det man tränar för - därför tror jag mer på att lägga uthållighetsträningen i den aktiviteten man vill bli uthållig i.
Vill du köra så många knäböj som möjligt på halva kroppsvikten, träna knäböj. Vill du orka springa länge, spring (ok, utfall och spänsthopp hjälper - pga att det är ganska likt löpning - sorterar det därför under löpskolning...).
Styrka är inte på samma sätt specifik - jag kan ha stor nytta av styrka i löpning, som jag faktiskt inte kan träna upp genom löpning. I första hand ben och bål, men även överkropp ( särskilt för korta eller vädligt långa distaner).
En annan aspekt av högrepitionsträning för benen som jag själv upplevt, är att det finns en ökad skaderisk vid högre repitiotioner eftersom mindre muskler tröttnar tidigare.
Har själv vid högrep frontsquat nästan rivit loss en abduktormuskel i låret - antagligen pga att den var uttröttad efter löpning. I ett år efteråt fick jag simma i ställer för att löpa.
Jag tror inte det hade hänt om jag kört mer vikt och färre repititioner.
Skrev "på de komersiella gym där jag tränat har det varit stort fokus på att träna för att se vältränad ut, snarare än att bli vältränad", som verkar provocerat Pär. Klantig formulering, vad det verkar.
Vad jag syftade med träna för att se vältränad ut var snarast uppsjön av maskiner för specialiserade isolationsövningar som dominerar de flesta större gym. Ja, det är bättre än att inte träna alls.
Men i mina ögon har en sån maskin bara funktionen att forma en viss muskel på ett visst sätt = att se vältränad ut. Om man mot detta ställer program av typen Åsa länkade till, men tunga basövningar där hela kroppen får arbeta, så är träning för att bli vältränad.
Vad sen vältränad innebär kan såklart diskuteras, men jag tror de flesta är äverens om att det är en kombination av styrka, snabbhet, smidighet och uthållighet.
Peter skrev "hur definierar man funktion?"
Vad jag syftade på (men inte skrev) var att det har nåt som är öveförbart till andra aktiviteter, dvs att genom att köra en funktionell övning, så blir jag bättre på något annat än övningen själv. Triceps kickbacks är inte funktionella, marklyft är det.
Sen står det självklart alla fritt att träna som de vill, men jag tycker det är tragiskt att så många använder tiden i gymet till att träna på ett sätt där de inte når de mål de har. Kör strikt, kör tungt. Och slarva aldrig. Men framför allt, styrketräna.
#18
24 juni 2011 kl 19:46
Gilla
Greve Weitz så nåt om att den kondition man som nybliven löpare kan bygga på 6 veckor, tar det ungefär ett år för ben, senor och ligament att matcha. Så det finns nog en poäng att tänka långsiktigt, och låta kroppen få tid att anpassa sig till löpträning.
#19
18 juli 2011 kl 19:00
Gilla
Terräng är ett bra sätt att få använda hela kroppen (måste arbeta mer med armar o bål) och framför allt träna stabilitet i ben och fotleder. Lägger helst huduvvdelen av mina långpass i en kombination av terräng / grus, men intervall + fartträning på det underlag jag tänkt springa loppet på. Kruxet att köra flera underlag i samma pass är i mina ögon att hitta ett par skor som funkar; alla bra terrengskor jag prövat har varit gräsliga på asfalt, o vice versa. Terreng är väl däremot inte det bästa när man ska springa fort / köra intervall (om man inte har vädligt fina stiger - typ Lidingöloppets). Håller med Gustav om att asfalt tröttar ut (både psyke o kropp) - även om jag inte mår illa av att det är ett fast underlag, så känns det som kroppen utsätts för ett väldigt ensidigt slitage tack vare att det blir så monotont. Tycker terreng är ett utmärkt sätt att bryta den monotonin, även om man kanske får räkna med ett och annat blåmräke/skrubbsår.
#20
24 juli 2011 kl 19:44
Gilla
Har ett par Hattori och det är utan konkurrans de bästa skorna jag haft på asfalt / grus; har dock bara sprungit pass upp till 16 km i de ännu. Brukar lägga långrundorna i terräng med en del tekniska partier, o där vore de en mardröm pga de mjuka sulorna o avsaknaden av grov mönstring. Hyfsat låg profil, inget hällyft, lätta o mjuka. Har sprungit en hel del i feelmax skor - är väl motsvarande fivefingers, med "gott om tåplats" i stället för separata tår - men är skeptisk till avsaknaden av dämpning. Hattori är en perfekt kompromiss.
Ingen aning om hur de är för en som går direkt från skor med mer dämpning och hällyft. Ta det försiktigt, som sagts. Skadade själv hälsenan när jag gick över till lättare/tunnare skor. Är nog en skada jag får dras med - var förvisso värt det, men väldigt onödigt. Öm hälsena = vilodag.
< < < 1 2 3 4 5 6 > > >