24 juli 2021 kl 11:35
Skall man satsa på att öka sin steglängd eller på att öka sin frekvens - är kanske (även om man bortser från ökad skaderisk med hällandning) att göra frågan lite för enkel eftersom den förutsätter att båda variablerna är lika lätta/svåra att öka.
Dessutom som nämnts ovan är ju steglängd även en effekt av hastighet, så om högre kadens ger högre fart får man automatiskt längre steg på köpet. Termen steglängd är alltså i sig relativ, varför man kanske borde tala om typ stegstretch (eller hitta på någon liknande term) istället för steglängd, åtminstone tills det kommer teknik för att mäta vinkelutväxling i ljumskar och knän m.m.
Dock, vad jag vill komma till är att om man är lite matematiskt lagd så kan man experimentera själv på löpband och som "student of the sport" hitta sin egen basline. Jag skall demonstrera med enkla och jämna (så långt det går) siffror).
Om du sätter löpandet på 10,0 km/h och springer i 60 minuter så kommer du (om bandet är rätt kalibrerat) 10,0 km. Om du sätter farten till 10,1 så kommer du hundra meter längre på samma tid.
Okej, då har vi parameter nr 1 i två variabler.
Nr 2 är frekvens, här behöver du en metronom, spellista musik eller något motsvarande som får dig att springa hela timmen med EXAKT samma frekvens. För enkelhets skull använder jag nu 180 steg per minut här, vilket av en lycklig slump är även jämnt delbart med antalet sekunder per minut.
Dina 10,0 km på 60 minuter ger alltså 1,0 km på 6 minuter, vilket 166,67 meter per minut, vilket delat med 180 ger 92,6 cm i steglängd.
180x60 innebär också att du tar 10800 steg totalt på dessa 60 minuter.
Du får givetvis samma siffra för steglängd genom att dela 10000 med 10800 som också blir 92,6 cm per steg, men jag ville vara övertydlig.
Nu låtsas vi att du istället springer utomhus och förlänger detta steg med 1 cm, då kommer du alltså 10800 cm = 108 meter längre på samma tid, 10108 meter på 60 minuter.
Om du istället höjer frekvensen med 1 steg per minut till 181 steg per minut men oförändrad steglängd så kommer du 181x60x0,926 = 10056 meter på 60 minuter.
2 steg per minut högre frekvens ger 182x60x0,926 = 10112 meter, nästan exakt samma som höjning med 1 cm steglängd.
I detta exempel krävs det alltså en höjning med 2 steg per minut för att motsvara en förlängning av steget med 1 cm.
Då är vi tillbaks på ruta ett: Vilket är lättast, att höja sin frekvens eller förlänga sitt steg? I extremerna är matematiken lätt: Den som springer med låga 150 steg per minut bör rimligen ha mycket (fart) att vinna på att höja sin frekvens om den kan göra det utan att tappa i steglängd, över 1500 meter per timme om matematiken håller även för motsvarande exempel. För den som springer med 210 steg per minut finns det dock rimligtvis inte så mycket mer att hämta på kadensfronten, där återstår bara steglängd.
Vill man sedan komplicera det hela ytterligare så kan man ju vända på frågeställningen lite för att komplettera den med ytterligare två variabeler från det andra hållet: När/Om du tappar i slutet av ett lopp, är det då i steglängd eller kadens du tappar mest? Det kan hämta från din GPS-klocka numera. Och beror det tillbakafallet i så fall på att du är undertränad i den variabeln, eller att adrenalin och tävlingssituationen fått dig att gå ut för hårt i just den variabel som är din starkaste?
Sedan har jag funderat ibland varför man så sällan ser ens seriösa löparsajter räkna på steglängd i verkliga siffor - kan det vara för att även elitlöpare som gör milen på 30 minuter faktiskt normalt hamnar på en steglängd av 1,xx meter någonting - det vill säga osexigt låga siffror jämfört med att diskutera intervalltider på 400 eller 1000 meter.