annons

Löpning • Övrigt 50 inlägg • 8964 visningar

Kjetil

Sundsvall

25 januari 2022 - 14:00

Ska man sluta tävla för att man blir "gammal"?

När man börjar närma sig 40 år, har barn, skall man då sluta tävla?

Har alltid tävlat i löpning i vuxen ålder och det är ju när man är skadad/sjuk man inser hur mycket man älskar att löpa och hur kul det är att delta i lopp.

Har dock på senare år fått en del kommentarer som "du ger inte upp drömmen du" eller "när ska du ge dig då". Många som man är jämnårig med har slutat att framförallt tävla för att man har barn, familj osv.

Men måste det ena utesluta det andra? Naturligtvis vill jag vara med mina barn och hänga med på deras aktiviteter och jag springer inte för att vara med på OS utan jag gör det för att det är min hobby och det som jag mår bra av.

Numera känns det som att man på nåt sätt skall ses som en tragisk figur "som inte ger upp" när man egentligen bara gör det som får en att må bra.

Någon som känner igen sig?

Markus Ekeblad

1980 • Norrtälje

25 januari 2022 kl 14:09

Jag började springa när jag närmade mig 40. Ingen har ifrågasatt det. Om man inte är elit springer man väl (och tävlar) av ungefär samma anledning, oavsett nivå, för att man vill.

Fredrik Eriksson

1978 • Linköping

25 januari 2022 kl 14:24

Nej, men det beror nog på att jag är en fotbollsspelare som börjat springa när jag blivit äldre. Jag tycker att det är kul att tävla och en av de stora anledningarna till att jag löptränar. Man vill ju få behålla lite av känslan som fanns innan matcher.

Om du däremot har sprungit på elitnivå och sedan fortsätter trots en avsevärd försämring kan jag förstå var kommentaren kommer ifrån, även om jag inte håller med.

Leif Andersson

1954 • Falun

25 januari 2022 kl 15:21

Allt är relativt. Och då menar jag begreppet "gammal". Musse är 42 år och 2-barns far. 2020 slog han, 41 år gammal, svenskt rekord i maraton.

Vi är många veteraner som fortfarande tävlar betydligt längre upp i åldrarna är 40 år.

Göran Persson

1966 • Ystad

25 januari 2022 kl 15:28

Finns ju veteranklasser 75år har jag sett det finns så du har många år kvar och tävla

annons

Stefan Åberg

1981 • Umeå

25 januari 2022 kl 15:57

Det är väl en av de stora tjusningarna med löpning, att man kan fortsätta tävla långt upp i åldern. Tävla mot jämnåriga, men även att kunna dela startlinje och delta i samma lopp som världens bästa löpare. Finns det någon annan sport där det är möjligt? Så nej, ingen anledning att sluta tävla för att man blir gammal.

Gunnar Durén

1963 • Bromma

25 januari 2022 kl 16:00

Jag började tävla när jag var 43. Det går utmärkt bra att tävla, dels i vanliga öppna tävlingar (landsvägslopp), dels i banlopp på friidrottstävlingar. Är det seedade lopp får man ibland springa med ungdomar och det tror jag är inspirerande för båda parter. Det har det i alla fall varit för mig. Vill du sedan tävla med jämnåriga kan du hålla på tills du blir 100, även om klasserna av naturliga skäl krymper något med stigande ålder. Det finns SM, NM, EM och VM och en del andra mästerskap för oss masters (förut hette det veteraner), vilket är åldersklasser från 35 år och uppåt i 5-årssteg.

Jenny Nilsson

1968 • VALLENTUNA

25 januari 2022 kl 16:05

Absolut inte!
Inte om du tycker att det är kul att tävla!
Ålder har inget med saken att göra!

Kram,
Jenny

Anders Wahlberg

1960 • Halltorp

25 januari 2022 kl 17:01

Tur att ingen sa något till Ewy Palm innan Stockholm Marathon 1986,
som hon vann på 2:34:42, i en ålder av 44 år!

#10

Torbjörn Westman

1961 • Oskarshamn

25 januari 2022 kl 20:13

NEJ!!!

Man springer ju för att det är kul. Och tycker man det är kul att tävla är det klart att man ska göra det. Du springer ju för din egen skull.

Jag sprang min första tävling som 53-åring. Det var så roligt att jag inte kunde sluta efter det. Och i somras fick jag en högst oväntad bonus: genom en lycklig slump och en stor portion tur stod jag plötsligt där med en guldmedalj i veteran-sm 10 000 m.

Andra kanske tycker att man är en tragisk figur som man håller på, men jag bryr mig inte så länge jag har roligt.

annons

#11

Lars Lindefelt

1958 • Borlänge

25 januari 2022 kl 22:31

Det måste väl vara upp till var och en att bestämma, själv har jag svårt att motivera mig numera. En liten fundering har jag dock om jag skulle ta och anmäla mig till en halvmara för att ha ett mål framöver. Målsättningen skulle då bara vara att löpa i hyfsad fart, utan tidspress. Det vore i så fall första loppet med hypotyreos.

#12

Hasse S

1953 • Munkedal

25 januari 2022 kl 23:07

Nej, inte ska man sluta tävla för man blir gammal.

Jag har tävlat sen jag var 16 år och nu, drygt 52 år senare, har jag ingen tanke på att sluta. Även om farten har blivit långsammare de senaste 26 åren.

Så länge jag mår bra och tycker om att tävla, så tänker jag inte sluta.

#13

Peter Gröndahl

1978 • Stockholm

25 januari 2022 kl 23:14

Kanske? Tänkte såklart skriva en positiv uppmuntran till att fortsätta men "Naturligtvis vill jag vara med mina barn och hänga med på deras aktiviteter" fick mig att tänka till. Om du "vill" men inte kan vara med dina barn pga löpningen så kan det kanske vara dags att trappa ner och satsa på på comeback när det går att kombinera med familjen.

#14

Walker67

1947 • Växjö

26 januari 2022 kl 00:24

De som tycker att man är en tragisk figur gör det för att de ha dåligt samvete för att de själva inte ids sköta sin kropp. Sen finns det de som inte vågar ta steget och ställa upp i veteranmästerskap för att de tror att de inte är tillräckligt "bra". Minns att jag fick en spydig kommentar i bussen hem från vasaloppet, då jag berättade att jag skulle delta i MWC i Kiruna. Han tyckte att när jag inte var bättre i vasaloppet kunde jag väl inte ställa upp i veteran-VM.
Nu är jag 74 år och visserllgen gammal på riktigt, men ställer upp på några tävingar då och då, fast maraton har jag fått lägga ner pga ett dåligt knä. Före coronan blev det några veteran-DM på bana varje år.
Under småbarnsåren får man vara mer flexibel i träningen både vad gäller längd och när man genomför den och man kan ju ta med hela familjen på tävlingen och bytas om att passa barnen, om båda deltar.

#15

Åsa

1983 • Fagersta

26 januari 2022 kl 05:35

Måste folk alltid lägga sig i och tycka en massa saker om andras val i livet. Mår du bra av det kör på, klart du ska tävla.

annons

#16

Anonymiserad

2006 • Alingsås

26 januari 2022 kl 06:38

Debuterade i tävlingssammanhang som 60 åring i våras på halvmaran i Borås och sprungit ytterligare en halvmara och ett Marathon som 61 åring. Roligt när folk är imponerade att man tar sig i mål och att de aldrig frågar om hur fort jag sprang eller vilken placering.

Om du tycker det blir för mycket med stora barn som inte vill hänga med pappa på hans tävlingar så kan du ju myspyslöpa hemma några år tills barnen inte är tonåringar längre. Även om de kanske börjar tycka du är tonårs-jobbig så är du viktig för dem.

Men tycker de inte det är kul att ha en pappa som tävlar?

#17

Monica Carlsson

1971 • Partille

26 januari 2022 kl 06:56 Redigerad 26 januari 2022 kl 06:59

Kanske är det olika definitioner, och olika motivationsfaktorer? Tävla gör man för att nå en viss prestation eller placering, men delta i lopp är väl för många mål och motivation, framförallt? Det behöver ju inte ha någon "åldersgräns"? Sen att det är vissa som tycker att tävlings-delen är sporrande också, kanske för att få ett kvitto och jämföra sig med andra och att det är motiverande, absolut.

(Säger en som inte alls är intresserad av aktiviteter där nummerlappar ingår.)

#18

Mikael Lipschütz

1974 • Mölndal

26 januari 2022 kl 09:57

Började springa när jag var 35. Tävlar fortfarande och tror att jag har möjlighet att bli ännu lite snabbare. Men har börjat fundera på när tiderna inte blir bättre längre. Hur ska jag motivera mig då? Finns det nåt som kommer motivera mig? Vi får se. Ni som är lite äldre ... när började ni märka att tiderna blev sämre och hur hanterade ni det?

#19

Mathias Johansson

1967 • Torslanda

26 januari 2022 kl 10:10

Det beror nog helt på när man började, om vi säger att det tar ca 10-15 år att uppnå sin maximala kapacitet så märker man inte av åldradet på rätt länge. Jag började springa efter 45 års ålder och är nu 55 och förbättrar mig fortfarande. Ser inte ens den där vanliga att max pulsen går ner med ca 1 slag om året. Har haft samma maxpuls på tester i många år nu. Givetvis kan jag inte jämföra mig med ungdomar så då få rman ta till åldersklasser. Finns ju som gunnar ovan master vinnare i VM så det är bara att släppa tanken på att vinna New York marathon och satsa på att vinna sin åldersklass i samma lopp😂 Det är riktigt kul att tävla och det blir klart roligare om man kan göra det på mer likartade villkor.

#20

Svar på inlägg #18

Leif Andersson

1954 • Falun

26 januari 2022 kl 10:24

Jag började springa med en friidrottsklubb som H55:a men hade tränat kontinuerligt en längre tid då. Höll samma nivå som i yngre år men då med väsentligt mer träning. Toppade väl i 60-års åldern. Träning har blivit standard i livet och löper på lite av sig själv. Men jag tävlar mer sällan och har betydligt svårare att "ge allt" och stupa efter mållinjen. Försöker ha några tidsmål kvar. Som i fjol att min gamla skamgräns på 45 min på 10k blev årets mål.

Endast registrerade medlemmar kan posta inlägg till forumet. Registrera dig här eller logga in ovan.

annons