24 juni 2025 kl 14:17
Jo, visst är 4:00/km 75 % av maxfart om max är 3:00/km. Men att du i så fall har så litet "speed reserve" – alltså liten skillnad mellan din maxfart och din tävlingsfart – beror inte enbart på din grundsnabbhet. Det kan också bero på att din (-a) tröskel (-lar) ligger långt under din maxfart, att du saknar anaerob kapacitet eller ekonomisk löpteknik, att du inte har är tillräckligt tränad för att öka farttålighet vid hög andel av max. Att ha hög maxfart betyder inte automatiskt att man får låg relativ intensitet vid maratonfart.
När du skriver att "Snabbheten de har med sig, verkar göra stor nytta. Inte bara i spurter utan de springer helt enkelt lättare även i submax fart." så har du väl rätt i praktiken, men i resonemanget finns en implicit kausalitet som inte alltid håller. Snabbhet (t.ex. 200 m/400 m-kapacitet) kan korrelera med bra löpekonomi och nervsystemets effektivitet, men är inte en garant för att submaximala farter blir lättare, och andra faktorer som mitokondriellt innehåll, fettförbränningsförmåga och muskeluthållighet väger mycket tyngre för att "springa lätt" i långa lopp. Snabbhet är en bra byggsten, men uthållighet, dvs att prestera på maraton i det här fallet, kräver mer än så.
Jag kan ju inte låta bli att tänka på Marius Bakkens karriär. Han körde konsekvent tröskelträning (norsk terskel) under Frank Evertsens ledning 1999-2001, utvecklade sig på paradgrenen 5000 meter med 13:22, 13:11 och 13:09 de tre åren. Sedan fick han för sig att han skulle träna snabbhet under Leif Olov Alnes (numera mest känd som Karsten Warholms demontränare) och körde då två år med mycket sprint/snabbhet. Det gjorde att hans årsbästa på 5000 var 13:57 och 13:33 de åren. Tillbaka i terskelträningen därefter gjorde han åren 2004 och 2005 13:06 respektive 13:07. När han var som snabbast (i absolut mening) sprang han också sämre på längre sträckor. Samma utveckling går att se på exempelvis Andreas Almgren, och när det kommer till världseliten på maraton så är de inte särskilt snabba (i absolut mening).
Men tillbaka till grundfrågan: ja, kör strajds för det ger positiv effekt på alla distanser, men nej, skippa sprintträning, ty det är bara kontraproduktivt (främst skaderisk, men att det också gör att det gör dig sämre på längre distanser.
Sorry, hade inte tänkt att fylla utrymmet med så här mycket ordsallad...