Löpning Tävlingar & Motionslopp 32 inlägg 1989 visningar

Hur lite kan man jogga ??

1975 • Växjö
#1
3 december 2008 - 22:48 (Redigerad 3 december 2008 - 22:49)
Gilla
För att ta sig runt Stockholm Marathon? Kör för närvarande ca 3-4 pass i månaden. Visserligen cyklar jag till jobbet varje dag. Kroppen orkar inte mer än så. Då jag blir arbetslös snart så får jag troligtis mer tid över att träna mer jogg + intervall.

Räcker 2 pass/ vecka normalt sätt? Kommer springa 15km ett av passen är det tänkt. Kortare för det andra. Är dessvärre drabbad av all världens krämpor, så det kommer inte bli 2 pas varje vecka.

Nåja, bara ett litet inlägg om "minimi-kravet" för att ta sig runt.

mvh
< < < 1 2 > > >
1981 • Göteborg
#2
3 december 2008 kl 22:51
Gilla
För att ta sig runt maran på ett rättvist sätt måste man nog träna 2- 3 pass i veckan
1990 • Kungsbacka
#3
3 december 2008 kl 22:53
Gilla
Ett tips är ju att följa ett av stockholm marathons träningsprogram som nyligen startade på marathon.se
1975 • Växjö
#4
3 december 2008 kl 22:57
Gilla
Orkar tyvärr inte köra de programmen. Jag tackar dock för tipsen.

mvh
Martin Agronius
1977 • Kiruna
#5
3 december 2008 kl 23:16 Redigerad 3 december 2008 kl 23:20
Gilla
Ja, du kan ju se så här på saken. Maxtiden är 6 timmar brutto (alltså från startskottet). Det brukar kunna ta en liten tid att komma fram till startlinjen så om man räknar på att maxtiden är 5:45 så måste du hålla en snittfart av 8:10/km på 42,2 km.

Det är den rent faktiska tid som krävs, sedan är det en annan fråga om du har tänkt _springa_ maran eller ej. Om du tänkt springa maran med en bra känsla efteråt så krävs det mer träning för kroppen att hålla. Enligt mig så räcker inte 3-4 pass i månaden, du lär nog vilja dubbla det i alla fall. Sen vill du förmodligen lägga in något pass på runt 22 km någon gång för att få en bättre känsla för vad du kommer att ge dig in på. Testa det och fråga dig m du verkligen vill köra lika långt till.

Edit: Såg att du redan varit uppe på 30 km på ett pass och läste lite i din dagbok. Visa gärna att läkarna har fel men se för alt i världen upp med att öka så snabbt. Stor risk för skador även om det för stunden är skönt att man klarade det. Jag själv lärde mig det den trista vägen.
Paula Bieler
1988 • Uppsala
#6
3 december 2008 kl 23:19
Gilla
lägg dessutom till att det är trång i början och går segt därför samt att första gallringen sker halvvägs - det missade jag på...
1981 • Linköping
#7
4 december 2008 kl 07:58
Gilla
hmm, ja du bad om råd och vad jag förstått på din DB så har du fått råd, men valt att inte lyssna på dem (ang. överträning). Att du sedan springer endast två pass i november; ett på 20km och ett på 30km och är i princip otränad är ju (ursäkta) bara för jäkla dumt. DET är ett recept på att bli skadad. Hur tänkte du då?

Nog med skäll. Eftersom du i nästan helt otränat tillstånd klarar av att kuta 30 km (på en under omständigheterna bra tid) så har du jäkla massa mer vilja än du tror! Du säger att kroppen inte orkar mer än 2pass/v, jo då det gör den! Ta det lite lugnare, bygg upp försiktig, skit i intervaller och annat avancerat, samla på dig mil i benen, spring fler dar i veckan: MEN inte 30km åt gången. Ta det lilla lugna så att du inte blir skadad, sedan kommer det att gå prima!
1971 • Nykvarn
#8
4 december 2008 kl 09:48
Gilla
Hulk, Marathon handlar mycket om kontinuitet, precis som Karin säger så är det inte så bra att dra ut på 30km-rundor om man bara kör några pass i månaden. det handlar mycket om att vänja rörelseapparaten (muskler, leder, senor, senfästen...) vid belastning. Hellre kortare och oftare än långt och sällan. Någon gång bör du också testa långt dock.

Man kan alltid ta sig runt 42,2 km men för att det ska bli en upplevelse du vill göra om tycker jag du ska springa 2 ggr i veckan innan och någon gång vara uppe och testa pass på 20-30 km.

Jag sprang min första mara i våras i Stockholm med förhållandevis lite träning, 2 ggr i veckan i snitt, km-mängden var i snitt 24,6 km/vecka vilket får anses som en liten mängd i jämförelse. Antalet långpass över 20 km var 7 st till antalet och totalt hade jag sprungit 50 mil under året innan loppet. Många löpare jag talat med har tyckt att detta var en väldigt liten mängd löpning inför en mara men det funkade för mig, jag tog mig runt på 3:41 vilket jag är jättenöjd med. Inför stockholm marathon 2009 kommer jag att ha kört lite mera mängd och förhoppningsvis flera långpass innan.

Lycka till!
Henning Looström
1973 • Lund
#9
4 december 2008 kl 12:47
Gilla
Man kan väl säga att du väljer att springa marathon men att du väljer att inte förbereda din kropp för det.
Det kan ju knappast ge något fantastiskt resultat beträffande tid och risken för skada får ju betraktas som rätt stor.

De flesta träningsprogram för marathon innehåller ju minst 3 pass per vecka och (en bit fram) rätt långa långpass.
Om du inte lyckas springa ens 2ggr/v och du planerar 15km som långpass så ligger du imho långt under den träningsdos som behövs för maran.

Kan inte heller låta bli att fundera över dina skäl att springa maran... Det känns som att din insats räknad i skaderisk etc är väldigt hög medan dina möjliga vinster är rätt måttliga. Dvs att bevisa något för någon läkare som troligtvis inte bryr sig samt att spöa dina polare.

Jaja, jag vet ju inte särskilt mycket om dig och din träningsbakgrund men om du nu har haft så mycket skador och ändå har ambitionen att springa marathon är det kanske läge att ändra ditt träningsupplägg?
Mr. B
1963 • Hemma
#10
4 december 2008 kl 13:29
Gilla
Alltid trevligt med provocerande diskussioner... men den här är väl ändå ett skämt?
Startplatserna 2009 är slut, och jag tvivlar på att någon som inte ens försöker Szalkais "Komma-runt-på-maxtiden"-program har köpt en plats:

Vecka 1
Tre pass "Lätt distanslöpning med gång" à 5km / 47min
1969 • Stockholm
#11
4 december 2008 kl 14:36
Gilla
Mr. B - Jag tror definitivt att det är ett stort antal platser i maran upptagna av folk som aldrig har följt ett träningsprogram i hela sitt liv (t.ex. jag själv), vissa har för avsikt att göra det denna gång andra inte och tredje har för avsikt men kommer inte att göra det denna gång heller... Vad gäller "hur lite kan man jogga" så är svaret förstås: hur lite som helst. Hur kul är det helt otränad? - Inte särskilt. Däremot måste jag få säga att det här med förberedelser känns överdrivet ibland - det låter på många som att man ska kunna ta sig runt en tävling hur bekvämt som helst, vilket jag tycker är helt galet - på tävling ska man självklart springa bättre än man gjort tidigare genom att ta ut sig mer och offra sig lite - ja, benen kommer att göra ont ett tag efter, några tånaglar kanske går, skavsåren ska vi inte prata om... Skadetjatet blir man också rätt matt av - ja, det är jättetråkigt att vara skadad, men tränar man "jämt" är det något man faktiskt får räkna med, allvarliga skador är ju tack och lov rätt sällsynta, sen är de allra flesta här så pass unga att kroppen tål lite mer än vad som oftast förespråkas i detta forum. Allt det här gäller förstås om man är frisk - något som frågeställaren hävdar att han inte är - men sen säger han att han tagit sig "ca 1 varv kring jorden" på 23 år (i anv. info), vilket borde bli sådär 170 mil om året, vilket är en rätt imponerande bedrift (även för en frisk person) och dessutom infinner sig frågan om varför ställer någon med denna sträcka i benen och så många års träning frågan öht?
1960 • Skåne
#12
4 december 2008 kl 15:03
Gilla
Du skriver att du gått mycket. Av egen erfarenhet vet jag att gående räcker långt när det gäller att grunda för löpning.

Jag är ganska övertygad om att går man tillräckligt mycket i hög takt så behöver man inte löpträna särskilt mycket för att komma runt en mara springandes.

Jag tog ett sista lubb i början av december förra året. Jag hade tappat lusten, men började återigen gå in mina ben i januari och höll på så dagligen med raska promenader, 0,5-2 timmar. Och i början av april så stack jag iväg på en 16 km runda. Konstigare än så var det inte. Och så långt hade jag tidigare bara sprungit 2 gånger i mitt liv.

Så går du mycket så har du byggt en mycket bra grund som kan ta dig hela vägen runt en mara.

Det går att göra det hela på så många vägar det hela. Det viktiga är att du gör som det passar dig. Och som Thomas Strömquist här ovan noterar, så är du nog bitvis i mycket bra kondition ifall du går så mycket.
1970 • Linköping
#13
4 december 2008 kl 16:08
Gilla
Hulk! Inga problem, du vill ta dig runt och det klarar du lätt med 2 pass/vecka
Börja med att jogga en mil, sen kan du gå i rask fart 4-5 km, sen joggar du igen en mil, går ett par km osv, du kommer klara gränsen på 6 timmar galant!!
ta inte åt dig för mycket av alla träningsidioter som inte har något annat liv än löpning, minuter, mellantider osv. Lycka till!!
1975 • Växjö
#14
4 december 2008 kl 19:43 Redigerad 4 december 2008 kl 19:57
Gilla
Ni är mycket vänliga i era inlägg.

Skälet till att jag inte springer så många pass/ månad (jag räknar inte springa uppför en backe 10 gånger, etc) är attt jag cyklar 15 mil i veckan.

Vet inte hur bra cykling är för att bli bättre på att springa, men det har gett mig bättre kondis, även om kroppen är inne i "väggen" sedan många år.

Anledningen till att jag hoppas ta mig runt en mara är att jag vill göra "det omöjliga möjligt."... Förstår om det låter barnsligt, men med tanke på hur sliten jag varit senaste åren, med bisarra viktuppgångar och nu en minst sagt stor viktnedgång (kommer vara 50kg lagom till maran) , så vore det en personlig triumf att lyckas. Tror inte många andra skulle fixa det med förutsättningarna som råder och det är lite DET som lockar! Det ska liksom inte gå att göra. Hoppas jag inte låter för dum i era ögon bara. It has to be done, så är det bara.

Jag försöker alltid hitta träningsråd om snabbhet, skulle va kul att fixa 1km under 3 min en dag, men jag väger fortfarande kring 90kg, så jag fokuserar främst på kondis istället för snabbhet. Blir alltid sjuk av intervallträning.

Ska kanske försöka mig på 15.20km i helgen, kan rapportera resultatet av det då!:))

Till Thomas S. Skälet till att jag sprungit så långt trots alla skadeproblem är följande: Jag kan inte tillåta att kräken som är ansvariga för att jag har de skadorna får vinna. Lyckliga småbarnsföräldrar dessutom. Öga för öga, tand för tand...Men det är en lång, lång historia som kanske inte går att plita ner här direkt.

Har ett motto: If you´re losing the game, change the rules!


mvh
1974 • Lund
#15
4 december 2008 kl 21:50
Gilla
Jag klarade av min första mara med ca 1mil/vecka (ett pass) fram till ca 2 månader innan då det blev lite långpass ca 2mil varannan vecka fram till start och en mil veckan där-i-mellan Det blev ca 3-4 sådana långpass, jag minns inte riktigt.

Klart du klarar det bara du vill, vilket du ju gör!
Mr. B
1963 • Hemma
#16
5 december 2008 kl 09:01
Gilla
Om du cyklar 15 mil/vecka och har ambitionen att ta dig runt "till varje pris" som du själv skriver så tror jag också att du klarar det.

Men Henning slår ju huvudet på spiken: Du väljer att springa marathon men du väljer att inte förbereda din kropp på det. Med tanke på att du dessutom har "all världens krämpor" kan priset bli högt.

I mitt tycke bör löpning handla om att förbättra sin kropp, inte att skada och slita ut den.
1969 • Stockholm
#17
5 december 2008 kl 09:37
Gilla
Hulk: ok, jag kan säga att med den järnviljan kommer du förstås runt ett marathon, sen mår du säkert inte toppen efteråt, hoppas (och tror) att du känner din kropp så pass att du vet om du (gud förbjude!) måste bryta.

Problemet med att få svar här är nog att alla svarar efter sina förutsättningar (och några tror också att det är skadligt att ta ut sig ens på tävling ;-)) och ingen kan nog sätta sig in i din situation på riktigt.
Mikael
1967 • Huddinge
#18
5 december 2008 kl 10:36 Redigerad 5 december 2008 kl 14:37
Gilla
Kul fråga! Allt går!! Men ack hur???

När jag låg i lumpen "gick" vi soldatmarschen på nytt regementsrekord. Det var 4 mil med soldatpackning. Vi fick en otroligt bra tid. Ingen av oss var löpare. Tyvärr sviker mig mitt minne den exakta tiden. Men jag tror tiden var en bra bit under 5 timmar. Vi småjoggade, gick, småjoggade igen. Efter ca 20 km tog vi en 5-6 minuter paus där vi tog av oss ryggsäckar, bytte strumpor och åt lite.

Visst var vi lite allmänt vältränade. Men ingen av oss hade sprungit längre än 10 km någon enstaka gång. För min egen del blev resultatet att jag hade så extrema skavsår att jag inte kunde gå normalt på två veckor... Jag hade också väldigt ont i fotleder och benhinnor. Med det gick över fortare än skavsåren.

Så visst kan man säga att allt går. Men jag kan väl inte rekommendera någon annan än överentusiastiska ungdomar och extrema tävlingsmänniksor att prova. Stor risk för skador om du "bara" har cykling och två pass per månad. Men går du upp i två pass per vecka kommer du klara maxtiden.

Edit: Observera att jag läste läste inlägget som att du kommer springa mindre än 2 pass per vecka.
1969 • Stockholm
#19
5 december 2008 kl 12:16
Gilla
Mikael: allvarligt, bortse från frågeställarens väldigt specifika omständigheter (de har redan avhandlats ovan), maxtiden är 6 timmar. Du skriver att man "måste" upp på 2 pass/vecka. 42,195 km på 6 timmar är alltså 7 km/h. De flesta *går* 7 km/h om det är lite bråttom...
Triax runner
1976 • Stockholm
#20
5 december 2008 kl 12:44
Gilla
Mikael- Märkligt hur snabba alla var i just lumpen eller kan det möjligtvis vara så att sträckorna var lite si och så uppmätta ;)

Förlåt mig men jag kunde inte låta bli :) Ville inte på något sätt mildra din prestation men jag har hört så otroligt många icke löpare som sprungit 5km i lumpen på runt 16min och 10 på den dubbla tiden.......märkligt att dessa inte fortsatte och satsade.

Lumpen verkar ju vara bättre plantskola än friidrottsklubbarna........
< < < 1 2 > > >
Endast registrerade medlemmar kan posta inlägg till forumet. Registrera dig här eller logga in ovan.