Marsspelen 3000 m

Så obeskrivlig känsla att efter 4 år och 11 st 3000m-lopp äntligen gå SUB 10!

Efter en dags reflektion.

Har inte riktigt smält loppet ännu! Svävar på moln och det finns inget som bekymrar mig just nu! Förmodligen inte min starkaste prestation men när jag kämpat med detta mål så länge blir känslan att klara det som känts omöjligt obeskrivligt skönt.

Förberedelserna veckan före loppet har inte känts optimala men jag tror nu i efterhand att det mesta var mentalt. Haft en mix av ångest, förväntan och en känsla av att det här kommer aldrig gå. Wictoria har dock försökt peppa mig och sagt att "det är i helgen du klarar det, det känner jag på mig." Jag hoppades hon skulle få rätt men tvivlade inombords. Hade redan under veckan letat ursäkter för varför jag inte klarat målet även denna gång och det är aldrig bra.

Lite olika bud gällande om M och MVET skulle gå i ett eller två heat. Med 1 min kvar fick jag veta att det blir 2 heat och att dom redan ligger 15 min efter schemat. Alltså ca 30 min försenat för min del + att de flesta ryggar jag spanat in i startlistan nu var borta. Endast en Marcus Höglund som gjort 9,58 för ett par veckor sedan vad jag kunde utläsa av startlistan. Blev således en lång uppvärmning.

Jag blir uppställd som nr 2 och äntligen är väntan över. Starten går och många rusar men det ordnar upp sig efter första kurvan där jag lägger mig i rygg på Marcus Höglund med en Arturs Steinbergs en bit före. Kommer in i loppet fint och passerar 1000 m på 3,19,1 och rätt sida 3,20. Bra start och pulsen är relativt låg 174 / 181. Siktar vidare mot 1500 m fortfarande i rygg på Marcus. Stannar klockan på 4,59,5 och puls 182 / 183. Det stärker då jag hade 185 halvvägs in i förra loppet. Tar ett varv i taget och tänker att jag inte får ligga kvar om farten sjunker. Passerar 2000 m 6,40,4 och nu 3,5 sek före denna mellantid på förra loppet. Puls 184 / 185 och jag vet att jag i regel avslutar sista 1000 under 3,20 med hjälp av spurtvarvet. Skönt!
Går förbi Marcus och tar upp jakten på Arturs men håller mest fokus på mitt egna lopp och varvtider. Ökar lite succesivt och är ikapp med några varv kvar. Tillåter mig själv att ligga i rygg nåt varv innan jag går förbi med drygt 300 m kvar. Skruvar här upp farten ytterligare och med 200 m kvar tar jag sista mellantiden, 9,17,6. Jag kommer fixa det! Puls 186 / 189.
Fri fart men har så mycket marginal att jag bara njuter, sjukt grym känsla. Sista varvet på 35,5 (puls 190 / 190) vilket än nån sekund långsammare än mina senaste lopps sista varv. Så glad och lättad! Klockan stannar på 9,53,10 och officiellt 9,53,57.
Kan inte fatta att jag till slut hade så stor marginal? Senast 3 loppen har gått på 10,06, 10,03 och 10,02. Jag förväntade mig därför att det skulle bli 9,59,XX om det ens skulle gå.

Jag hade gått runt med ångest veckan innan och förberett mig på hur jobbigt det skulle bli så när jag väl var inne i loppet blev det aldrig riktigt jobbigt. Känns som jag hade lite till.

Kul med Heatseger även om Marsspelen tillämpar WMA omräknings vilket förmodligen placerade mig långt ner i resultatlistan. Min tid motsvarade 76.27 % av världsrekordet.

Splitar

1 km 3,19
2 km 3,21
3 km 3,13

1500 / 1500
5,00 / 4,53
Stor negativ split på! 181 / 190 är en ganska låg puls på 3000 m för mig. Hade 184/193 på Marsspelen ifjol.

2013 = 10,13,62 min
2014 = 10,26,01 min
2015 = 10,14,82 min
2016 = 10,06,98 min
2017 = 9,53,57 min (14 sek på 1 år är jag mycket nöjd med)

Glad att detta historiska lopp filmades.
Tack Hugrunner. https://m.youtube.com/watch?v=CqK0NMiS284

Tack till alla som hejade längs banan även om jag denna gång var så fokuserad att jag knappt märkte det!!

Ska försöka hålla igen nu och fokusera på återhämtning så jag kan få ut några fler resultat nu när det känns som jag hittat formen.