TCS Lidingöloppet@Lidingö

Inte mycket till loppkänsla. Helt ensam på startlinjen, ett par passerande mountainbikescyklister ropade lycka till och sen bar det iväg. Lite svårt att anpassa tempot helt på egen hand men jag träffade nog ganska rätt med tanke på dagsformen. Inte helt pigga ben ens från start, kanske har jag dragit ner för mycket på löpningen sista veckan så de har segat till sig. Cyklingen hit borde inte ha påverkat speciellt mycket. Första 12–13K ändå helt okej, även om det inte kändes lika lätt som vanligt på den platta delen vid Kyrkviken. Sen allt motigare, framförallt i upp- och nedförsbackar. De få platta partier som finns här gick fortsatt ganska bra. Det märktes att jag bara kört maratonträning och ingen som helst backträning senaste månaderna. Lite dumt kan man tycka så här i efterhand. I Södergarnsbackarna gick jag för första gången, sen blev det några till, inte bara Grönsta- och Abborrbacken och Karins backe där jag oftast har gått även på tidigare lopp, utan även några inte fullt så branta. Tror det delvis berodde på att den riktiga tävlingskänslan inte fanns; inga medtävlare att ta rygg på eller i bästa fall springa om. Sprang i mål på ett helt öde Grönsta gärde, ingen medaljutdelning och den enda målgångsservicen var min egen medhavda banan och Gainomax. Lite ”jaha, det var det-känsla”. Hade gissat i förväg att det skulle bli en tid någonstans mellan 2:40 och 2:50, så det stämde ju bra. Lite retligt med de 22 sekunderna men det spelar ju egentligen ingen roll.