annons
1976 • Göteborg

Den onda cirkeln bruten!?

Fredag 20 april 2012 08:32

Notering
Verktyg Kopiera passet Radera passet
Kopiera extra data
Vill du radera detta träningspass?
Efter veckor av överträningssymtom utan att jag tränat särskilt har jag fattat att nåt inte stått rätt till. Utan löpning hade kanske inget märkts men nu har det varit påtagligt. Jag kan ha kört ett lugnt distanspass på starka ben, känt mig lätt och längtat till nästa gång. Allt för att dagen efter vara hur sliten som helst. Efter intervaller har jag inte kunnat träna alls. För en som bygger mycket av sin träning på volym är detta långtifrån bekvämt.

Eftersom jag varit noga med sömn och vad jag ätit under denna period har jag inte trott på att felet legat där eller i stress. Jag har misstänkt nån mineralbrist eller så på grund av alla stressiga år med jogg. Nån vidbrändhet lr så, men det har ändå inte känts helt hundra. Jag är ju pigg och laddad för övrigt och ser på riktigt fram emot att kunna träna hårt. När jag så förra veckan inte ens tog 60 i bänken(vilket annars brukar vara ganska lätt) fick jag tänka om. Igår tror jag att jag kom på lösningen.

När jag i februari blev sjuk fick jag som alltid en släng astma efter infektionen. Det innebär att jag får börja medicinera med bland annat kortison. Normalt brukar detta inte påverka mig särskilt men denna gång höll det i sig och så oxå kortisondosen. Att jag i den situationen hoppade på ett träningsprogram innebar att jag slet hårt på benen, men jag såg ingen koppling lr problem med det.

Men så blev jag sjuk igen. Ny astma och mer kortison. När jag sen fick min tredje febertopp inom 6 veckor insåg jag att jag gjorde nåt allvarligt fel. Först nu inser jag (lr tror mig iaf veta) att det var kortisonet.

Kortison är kalas under korta perioder. Men i stora mängder är det muskelförtvinande. Att träna hårt med kortison i kroppen är alltså inte optimalt. Musklerna bryts ned utan att kunna återhämta sig som vanligt. Självklart blir man mer mottaglig mot infektioner och med dem kommer behovet av mer kortison och spiralen blir allt djupare.

Har nu beslutat mig för att ta några dagars vila för att kunna återhämta mig helt och därmed kunna bryta medicineringen. Därefter, kära vänner, är jag vansinnigt sugen på att få ut all löpkraft som ligger å väntar i de här benen.

Kommentarer

Krya på dig Krister! Och det är svårt det här med kortison, hjälper men även stjälper.
Kram och grattis på dagen!
Eva Fridman | 20 april 2012
Just say when, så kommer jag till Alingeby en kväll för ett trevligt löppass zusammen... Om det är en udda vecka, för "jämna veckor har jag jämt Oskar" :)
Johan Tigér | 20 april 2012
Håller tummarna
Alltid lätt att vara efterklok
Ett par dagars vila och återkomst med flera års tränande framför sig hellre än att fortsätta och förstöra flera år.
Som sagt jag håller tummarna
Mvh

PS kanske kan du göra Samir sällskap som hejarklack på Lerumsloppet om två veckor :) DS
Anders Pihl | 20 april 2012
Tuff period du haft. Lider med dig. Hoppas du snart är tillbaka i löparspåret. Lycka till!!
Anette Kroon | 20 april 2012
Hoppas att detta bli alla moders comeback :-)
Jonas Sjöstedt | 20 april 2012
Jobbig tid! Men klokt val att vila och lyssna på kroppen! Du kommer att komma tillbaka och säkert starkare än någonsin! Krya på dig! Kramar
Helena | 20 april 2012
Sweet...
Marcus W Petersson | 20 april 2012
Vad bra att du kommit på vad problemet är och att det nu finns goda chanser att det ska funka bättre framöver.
Allie K | 21 april 2012
Låter bra och förnuftigt!
Anneli Tholén | 21 april 2012
60 lätt;) !?
Daniel Giray | 21 april 2012
allt man någonsin har klarat är lätt :-)
Krister Strömqvist | 22 april 2012
annons