Åttan hemifrån

Junk miles som blev snabbdistans: Egentligen tänkte jag bara ut och springa lite lätt så här på fredagskvällen, och med tanke på hur trögt det kändes i benen den första kilometern verkade det som en bra plan. Men efterhand gick det lättare och lättare, och efter första uppförsbacken på Åttan lossnade det ordentligt. Tempot kröp ner en bit under 5:00 utan att det kändes ansträngt alls, och borta vid Delsjöarna kom jag in i ett riktigt gott flow där det bara rullade på. Vågade inte kolla på klockan hur fort det gick – jag var rädd att "bryta förtrollningen" – men det kändes riktigt riktigt bra. Den sköna känslan hängde med ända tills jag lämnade gruset och kom in på asfalten på Smörslottsgatan, där hände något med löpsteget och det kändes inte riktigt lika lätt längre men ändå fortfarande "kontrollerat ansträngt" de sista två kilometerna hem. Ett riktigt skönt pass i den svala kvällen!