Jag är helt enig i att det läggs betydligt mer pengar på och runtomkring löpning än vad det gjordes tidigare (t.ex. för 20 år sen). Men ur mitt perspektiv handlar det inte om en klassfråga.
I min värld går gränsdragningen kring om det är en klassfråga i linje med som per automatik kommer med det ena eller andra valet.
För att kunna jogga eller motionera behöver du egentligen ingenting och kan köpa föregående års modell på rea eller till låga priser på annat sätt. Det ger dig kanske inte optimala förutsättningar enligt de som har ekonomiska intressen i att du ska lägga pengar på specifika produkter, men det stänger dig inte ute.
Som ett absolut minimum med hund så måste du ha en försäkring och se till att den får mat, återkommande vaccinationer och plocka upp efter den - även om mer naturligtvis är att rekommendera. Allt detta medför månatligen återkommande kostnader. Med tanke på hur dessa priser skenat och fortsätter att skena är det inte ett val som vilken familj som helst kan göra på samma sätt idag som för 10-20 år sen.
Poängen är att du inte kan välja att inte försäkra hunden, men du kan välja att inte köpa Nomio. I det ena fallet går det då inte att ha hund, i det andra får du mer mjölksyra när du tränar hårt - men du kan fortfarande träna hårt.
Med det sagt tror jag att löpningen har blivit mycket mer av både livsstil och en del av vad folk inkluderar i sina självbilder.
Konsekvensen av detta är att man är beredd att lägga ner en betydligt större andel av sin disponibla inkomst på löpningen än tidigare. Och ju mer prylfixerade vi blir och ser det också som en del av självbilden som förstärks av att projiceras utåt så blir det ju då viktigare med skorotationer, resor till lopp, träningsläger, rätt kost osv.
Jag är själv absolut en av de som i takt med att jag har fått pengar att röra mig med aktivt valt att spendera mer på löpningen som är mitt stora intresse och hobby.
Men sen är jag extremt restriktiv med andra ekonomiska val jag gör i mitt liv. Jag har inga problem med att bränna av gels för 150 kr på ett viktigt pass inför ett lopp, men blir illamående vid tanken på att lägga en hundralapp för en halvljummen stor stark på krogen för att det är så dyrt.
Och just det där sista tror jag är en extremt viktig del att behålla i bakhuvudet - vilken sida är det du ser hos personen i fråga?
Den enes Nomio och kolfiberdojjor kan motsvara den andres Dubai-resa, den tredjes hus/lägenhet på "rätt" adress, den fjärdes bil med rätt fälgar, den femtes regelbundna restuarangbesök eller den sjättes möjlighet att ha barn osv. osv. Sen kan det vara ganska begränsat vad som blir kvar för individen att spendera pengar när detta är "gjort".
I min värld är det ena valet inte nödvändigtvis mycket sämre än det andra. Jag tror däremot att det är farligt att sluta reflektera kring sina egna val själv och att tro att man är den enda som är tvingad att göra prioriteringar här i världen.
