Löpning Träning 46 inlägg 4874 visningar

Klara ett ultradistans vid 48 år...

1973 • Sätila
#1
16 januari 2021 - 16:44
3 Gilla 
Tänkte det är dags lära mig springa ultradistans nu när jag blir 48. Problemet är att jag är ganska bekväm av mig, väldigt gnällig och inte minst snål. Detta är en hopplös kombo!

Sprang Sätila trail 42 km 2017. Det blev 45 km enligt klockan så tekniskt är det väl ultra men inte ens jag anser att jag är ultralöpare efter detta.

Har ni tips och råd till mig?

En sak till, orkar inte med gruppträning eller människor på min fritid så inga löpgrupper funkar (blir bara odräglig).
/Henrik
< < < 1 2 3 > > >
1961 • Oskarshamn
#2
16 januari 2021 - 17:32
11 Gilla 
Klart du fixar det, Henrik! Jag började löpträna vid 53, året därpå klarade jag mitt första maraton. Vid 55 sprang jag en 50 km ultra och två år senare 81 km i besvärlig terräng.
Mitt tips är: se till att trivas med att vara ute länge! Och spring i bekväm fart så slipper du bli gnällig 😉 En motivationshöjare är att se till att passera ett kafé med goda bakelser på vägen. Om du tycker det blir för dyrt duger det utmärkt med fika i en liten ryggsäck också.
Jag brukar försöka variera mina rundor, springer aldrig samma. Det viktigaste är att ha kul. Lycka till!
1973 • Sätila
#3
16 januari 2021 - 18:50
Svar på inlägg #2
2 Gilla 
Strålande svar! Tack!
Länge, långsamt och fika samt kul!
81km !!!!!!!!
C
1986 • Kiruna
#4
16 januari 2021 - 23:31
3 Gilla 
Gå bara ut och spring. Varför göra det svårt?
Walker67
1947 • Växjö
#5
17 januari 2021 - 00:19
3 Gilla 
# 1 Härlig självdistans och dagens höga startavgifter behöver man inte vara snål för att reagera emot.
Jag är också bekväm, det blir sällan över 1 tim i träningen, jo kanske 1,5 tim när jag går. Men man kan klara långa distanser utan nötande långdistansträning bara man har en bra grundkondition.
Skulle tro att du har 10 år på dig, innan utförsbacken börjar, så det är gott om tid att testa på ultra av varierande längd.
1974 • Stockholm
#6
17 januari 2021 - 03:47
4 Gilla 
#1 Ja, när kan man kalla sig för ultralöpare? Eller en maratonlöpare?
Jag kommer att tänka på vem som "får" kalla sig författare.
Många hävdar att det krävs två utgivna böcker för att man ska få kalla sig författare. Vissa påstår att det krävs tre. Andra ställer även krav på kvalitet.
Jag avser filosofera kring detta imorgon när jag springer en dryg halvmaradistans i snön.
Jan
1965 • Vintergatan
#7
17 januari 2021 - 07:46
1 Gilla 
Har inget att tillföra till det Torbjörn skrev i #2! :)

Det Olof skriver är helt klart något att filosofera över...

Allt över mara Är ultra, men när kan man kalla sig löpare?
Vad kallar jag mig efter 3200km förra året, men aldrig sprungit en mara?
Många löpare kallar sig motionärer, men en motionär tränar ju inte?
Monica Carlsson
1971 • Partille
#8
17 januari 2021 - 08:46
Svar på inlägg #7
1 Gilla 
Johan Renström har filosoferat lite:
"Om du springer, springer och springer blir du en löpare." https://runnersworld.se/blogg/hur-du-blir-en-lopare/
Hobbylöparn
Östermalms IP
#9
17 januari 2021 - 10:02 Redigerad 17 januari 2021 - 10:02
2 Gilla 
Ett inspel i det hela:

Jag väggade hårt i mitt första Marathon. Efter 31km slutade benen springa. Jag lyckades återhämta mig något och linkade i mål likväl.

Men jag har alltid sett löplopp som något man springer i från start till mål.

Allt det där var innan mitt första UV90. Merparten av motionärsklassen GICK uppför första backen, dvs ca 500 meter från start. Och gick sedan i alla uppförsbackar.

Slutsats, alla kan klara ett Ultra.
1954 • Lerum
#10
17 januari 2021 - 11:20
Svar på inlägg #8
4 Gilla 
Tack för genvägen. Nu har jag läst en helt del utav Johan Renström.
Mycket bra citat av Renström:
"Du måste komma ur löpningens moment 22: att inte springa p.g.a. att du saknar energi och sakna energi för att du inte springer".
Jan
1965 • Vintergatan
#11
17 januari 2021 - 11:32
Svar på inlägg #8
3 Gilla 
Tack, steget efter luststeget skulle jag kalla prestationssteget, alltså när man börjar börjar kräva mer av sig själv än man klarar av. Det var det som i huvudsak gjorde att jag kastade in skorna i slutet av 90-talet efter dryga tio års löpning. När jag började igen 2017 var jag klar över att aldrig gå över den gränsen, oavsett hur dålig jag är. ;)

Borde kanske lagt till denna efter min sista rad i #7: https://www.svd.se/det-ar-skillnad-pa-motion-och-traning
"Kort och gott ska träning vara ansträngande. Det ska vara jobbigt och du ska känna dig utmanad och uppleva att du orkar mer och mer efter hand som du tränat konsekvent. Om du inte upplever detta så tränar du inte, du motionerar."

Oavsett vad man kan kalla sig, så tränar jag löpning var dag. :)
1973 • Sätila
#12
17 januari 2021 - 15:06
1 Gilla 
Bild uppladdad av Henrik Carlsson
Var taggad att springa 21 km idag. Det gick..... inte så bra. Försökte springa lätt och långsamt men svårt att hålla igen. Hittade skönt tempo och allt flöt på till 10 km. Började gå och drack lite ljummen saft och efter 600 m fick jag så jäkla ont i magen. Bet ihop men märkte att höftböjare gjorde ont och även ont under vä fot. Otroligt svårt att komma igång. Fick lägga om rutten och var hemma igen efter 15,5 km, helt slut. Det var lite knäckande men jag ska äta och vila i två dagar. Sedan blir det nog 10 km snabbare asfalt.
Hans Westerback
1958 • Lidingö
#13
17 januari 2021 - 15:16
7 Gilla 
Min första mara var jubileumsmaran 2012, då var jag 53 år, men hade tränat för dåligt och bröt efter 3 mil. Första lyckade blev Sth mara 2014, sen dess hunnit med 16 stycken, varav en ultra, sextimmars i Växjö 2019, då jag hunnit fylla 61. Så du har gott om tid :-)
1973 • Sätila
#14
17 januari 2021 - 15:25
Svar på inlägg #13
Gilla 
Wow!!! Tack, nu känns det lite bättre. 🙂
Mr. B
1963 • Hemma
#15
17 januari 2021 - 18:40 Redigerad 17 januari 2021 - 18:50
2 Gilla 
Marco Olmo var 58 när han vann hela UltraTrail de Mont Blanc 2006.

Han verkar ha hållit toppklass till åtminstone 69 års ålder: https://statistik.d-u-v.org/getresultperson.php?runner=31143

Man klarar långa distanser genom att träna långa distanser. På långpassen lär man sig väldigt mycket om hur kroppen fungerar fysiskt och psykiskt på långa distanser. Vad ska du äta, var får du skavsår, osv...

Det som kostar pengar håller ofta väldigt länge. Räkna kostnad per år, titta inte på inköpspris.När jag upptäckte att 85% av mina löparutgifter gick till resor och hotell slutade jag bry mig om vad kläder kostar. Jag springer fortfarande mest i en väldigt bra tröja från 2012 och shorts från 2015. Det enda som har varit riktigt dyrt är min regnjacka, men den är värd varenda tusenlapp.
1954 • Falun
#16
17 januari 2021 - 19:43
4 Gilla 
#10 och jag bli 67 i år och åtminstone #10 kan nog springa hur länge som helst medan jag inte har en dieselmotor utan är mer högoktanig. Men att springa 50km kan jag ändå göra vilken som helst dag i veckan. Vad jag försöker säga att din ålder inte är en begränsande faktor.
1966 • Örnsköldsvik
#17
17 januari 2021 - 20:31
6 Gilla 
Sprang mitt första marathon vid 43 års ålder. Har idag vid 55 års ålder sprungit över 30 + ett antal halvor. Har mina snabbaste tider på Marathon 2,55 samt halvmaraton 1,22 från det år jag fyllde 50.
Har nu även sprungit 6 timmars 24 timmars och Backyard ultra.
Lyckades i år springa ett Backyard i 24 timmar och då var jag 54 år.
Allt detta har jag gjort med egna idéer på träning. Har på så sätt alltid tyckt det varit roligt att springa.
Så pass roligt att det blev över 5000 km ifjol.
Med allt detta vill jag säga att spring ibland gå ibland spring fort ibland spring långsamt ibland.
Gör det som faller på. Med glädjen av att göra saker lyckas man. Blir det ett måste tappas glädjen och man slutar fort.
Lycka till med det du vill,du kommer att lyckas.
Walker67
1947 • Växjö
#18
17 januari 2021 - 20:56
7 Gilla 
# 11
"Kort och gott ska träning vara ansträngande. Det ska vara jobbigt och du ska känna dig utmanad och uppleva att du orkar mer och mer efter hand som du tränat konsekvent. Om du inte upplever detta så tränar du inte, du motionerar.

Den tesen gäller till 60-65 år, sen måste andelen motion öka i träningsprogrammet för att undvika skador. Jag är ute i friska luften varje dag och rör på mig, men det blir bara träning 2,5 ggr/vecka och numera vid 73 års ålder nöjer jag mig med 5 km skogslöpning när jag tränar. Däremellan går jag som "aktiv vila" och sommartid blir det längre cykelturer, som ju dock kan räknas som träning. Om det är snö vintertid ersätts löpningen med skidåkning som träning.
Jan
1965 • Vintergatan
#19
18 januari 2021 - 05:16
Svar på inlägg #18
3 Gilla 
Hoppas jag kan hålla på lika länge som dig Walker. Det är många äldre här på jogg och även om jag inte deltagit i de trådar jag sett (som jag kanske borde gjort) så läser jag, då det finns väldigt mycket vettigt i dem och många som är ruskigt imponerande och inspirerande. Får se vad framtiden har att erbjuda mig, där finns inga garantier.

Det är väl en konstant nedtrappning som märks mer ju äldre man blir. Har numer en mindre arsenal av stretch/styrkeövningar som jag inte gjorde när jag sprang tidigare, ett uppehåll på tjugo år gör att man inte hade mycket glädje av den tidigare träningen rent fysiskt heller. I början var det tom en nackdel mentalt då skallen mycket väl kom ihåg vad det innebar att springa, men det klarade inte kroppen och benen kändes som Bambi på hal is, det fanns liksom inga muskler där. :)

Uthålligheten är inte något större problem nu när jag kommit igång, det lilla problem jag har där är att jag börjar tycka det blir tråkigt vid ca 4h. Hade tänkt hantera det med nummerlapp och ett 6-timmars förra året men det frös inne... Nåja, det ska åtminstone bli tre Göteborgsvarv i September och förhoppningsvis en mara ihop med min grabb under året, bara det sistnämnda gör att jag vill ut och springa igen. Det gäller att hålla sig i luststeget.
1991 • Norrköping
#20
18 januari 2021 - 08:55
2 Gilla 
Vad gäller din ålder så tror jag precis som de andra i tråden att den inte är några större problem.

Vad gäller träningen så har jag ingen uppfattning om hur kunnig du är. Du ska springa mycket och långt. Om du springer 40 km/vecka nu så kan du öka med 10 % varje vecka bortsett en gång per månad där du tar ett steg tillbaka(kanske minus 10-15 %) för att sedan öka igen. Det är ett säkert sätt för att stegra volymen. Känns det väldigt lätt och bra kanske man inte behöver vara så nitisk men det är hur som helst en bra grundprincip.

Du ska ha åtminstone ett långpass per vecka och du kan ha ungefär samma progressions-princip med det som med volymen. Ta det lugnt tempomässigt på långpasset.

Andelen snabba och påfrestande pass(kvalitetspass) per vecka bör vara lågt. Gillar du att springa snabbt kan du ha ett, absolut max två sådana per vecka. Fokus ska dock vara på att springa mycket snarare än snabbt. Generellt tycker jag att du ska springa så många av veckans dagar som möjligt, minst fyra pass. Annars blir det tufft att få ihop någon volym att tala om. Detta beror dock givetvis på din nivå nu, springer du två pass per vecka nu så ska du givetvis inte hoppa till fem pass/vecka direkt.

För bättre råd så får du helt enkelt specificera lite mer vad du undrar över.

< < < 1 2 3 > > >
Endast registrerade medlemmar kan posta inlägg till forumet. Registrera dig här eller logga in ovan.