VXO Ultrafest

Förberedelserna inför detta lopp kunde knappast blivit sämre, först blev jag sjuk och när kroppen började kännas bra efter sjukdomen så lyckades jag springa in i kanten på en byrå som är placerat väldigt tokigt mellan köket och vardagsrummet, frugan har tagit bort byrån nu, något jag velat länge. Det gjorde fruktansvärt ont i låret men trodde ändå det skulle släppa fram tills tävlingen men på promenaden dagen innan loppet kändes varje steg. Fick heller inte mycket sömn natten innan tävlingen (Max ett par timmar) då jag låg och oroade mig för hur det skulle vara möjligt att springa 10 mil med ett ömmande lår.

Till tävlingsdagen var det mulet och riktigt kyligt men valde trots det linne och shorts då jag visste att det vankades bättre väder med sol och betydligt högre temp. Snackade med en kille innan start som skulle gå ut i 4,30 tempo så tänkte hänga på honom om låret ville förstås men trots att min första km gick på 4,24 var han snart långt framför mig och överhuvudtaget tycktes det som om dom allra flesta sprang på tok för snabbt inledningsvis ( utom tjejerna förstås som sprang väldigt klokt) så drogs med i det höga tempot. Första 4-5 milen klarade jag av tempot mycket bra och låret funkade betydligt bättre än vad jag trott på förhand även om det var långt ifrån hundra och ju längre jag sprang desto mer ömmade det. Sista 2,5 milen var en ren plåga där i stort sett hela kroppen utom vaderna värkte, allra mest smärtade fötter och armar och benen var som betongklumpar. Sista milen var en kamp för att bara komma i mål och lyckan var total då jag passerade mållinjen och tårarna var inte långt borta. Vann M-55 klassen med en dryg timme före tvåan i loppet. Med tanke på att jag såg det som en omöjlighet att kunna springa 10 mil med ett ömmande lår så är jag trots allt mycket nöjd med gårdagen men om jag springer 100 km igen så kommer jag gå ut i ett betydligt lugnare tempo. Slutligen, har fått en helt annan respekt för ultralöpare, tusen gångar tuffare än löpning på kortare distanser och så här dagen efter känns det ungefär som om jag blivit överkörd av en buss 😀 Pulsbältet gled ner till midjan nästa per omgående så dessa stämmer inte alls.